Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (7) Senaste inläggen

Arbetslaget Arbetsmiljö Barns rättigheter, delaktighet och demokrati Bedömning och dokumentation Forskning Fritidshem Föräldrasamverkan Genus Hållbar utveckling IKT och digitalt lärande Info från admin Kvalitets- och utvecklingsarbete Ledning och organisation Lekar/undersökningar Lek och lärande Litteratur Matematik Naturvetenskap och teknik OT - Diverse Pedagogiska dilemman och svåra samtal Pedagogiska inriktningar Pedagogiska miljöer Samhällsdebatt Skapande och estetiska uttrycksformer Skola och förskoleklass Specialpedagogik Språk och flerspråkighet Styrdokument Tematiskt arbetssätt och projekt Tips och inspiration Traditioner och firande Utbildning och studier Utomhuspedagogik Värdegrundsfrågor Yrkesprofession Övrigt
Pedagogiska inriktningar

Reggio Emilia

2015-06-28 17:55 #0 av: Loris M

Reggio Emilia pedagogiken, eller snarare filosofin utvecklades i den italienska staden med samma namn för snart femtio år sedan. Hennes grundare Loris Malagguzi, förskollärare och barnpsykolog, var en eldsjäl som startade denna rörelse efter andra världskrigets slut (1). Denna artikel är den första i serien om pedagogiska inriktningar och pedagogikens stora namn.

Reggio Emilia är en pedagogisk filosofi snarare än en speciell pedagogik. Det är ett demokratiskt ställningstagande, en människosyn, en barnsyn och ett förhållningssätt. Det är med andra ord inte möjligt att erbjuda konkreta pedagogiska verktyg och metoder som kan kopieras rakt av och användas. Det som istället kännetecknar Reggio Emilia filosofin är att barnen ses som kompetenta och viktiga samhällsmedborgare som måste få vara delaktiga i sina egna lärprocesser. De måste även ges möjlighet att lära genom att använda alla sina synen genom ett utforskande arbetssätt där barnen själva konstruerar problem de vill undersöka. De ska få göra det tillsammans med andra barn, pedagoger, föräldrar och omgivningen. Barnen ska få tillgång till "de hundra språken" d.v.s. många olika uttryckssätt, inklusive de estetiska uttrycksformerna, att använda i sitt lärande (2).

Loris Malaguzzi, förskollärraren och psykologen, blev chef för kommunala förskolor i staden Reggio Emilia efter andra världskriget. Han såg barnen som kompetenta och intelligenta och menade att man i de andra pedagogiker som han kände till, tittade mer på läroböcker och läste om hur barnen ”är”. Istället för att titta på barnen och samtala med dem. Barnen har egna strategier för att lösa problem och pedagogens uppgift blir att observera och dokumentera för att som pedagog lära sig hur barn tänker. (5)

Ett barn har hundra språk

men berövas nittionio.

Skolan och kulturen

skiljer huvudet från kroppen.

 Man ber barn;

att tänka utan händer

att handla utan huvud

att lyssna men inte tala

att begripa utan glädjen i

att hänföras och överraskas

annat än till påsk och jul....... (källa: 2)

Ovanstående dikt (här bara en del av den) är skriven av Loris Malaguzzi själv och är ofta citerad. Den ger uttryck för den barnsyn, kunskapssyn och pedagogik som han varit med om och utvecklat i förskolorna i Reggio Emilia. Att barnen ska ges möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande och att de ska få möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt. (2)

Pedagogisk dokumentation och projekt

Lyssnande, dokumentation och reflektion är centrala inom denna pedagogiska filosofin.Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som man utvecklat i Reggio Emilia förskolor och som gör det möjligt att ständigt utveckla den pedagogiska verksamheten. Projektarbete är centralt och utgår från barnens frågor, funderingar och intressen. Genom att observera, dokumentera och tolka kan man lättare förstå barnens tankar och utmana dem. Detta arbete görs gemensamt mellan pedagoger, föräldrar och barn, men även det omgivande samhället. Barnens delaktighet i dokumentations- och tolkningsprocessen är jätte viktigt. Dokumentation kan bestå av videofilmer, teckningar, anteckningar, bilder men även reflektioner. (2)

Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetssätt och föräldrar är en viktig resurs. Men för att de ska kunna vara det måste föräldrar göras delaktiga och inte minst förstå hur pedagoger tänker och arbetar tillsammans med barnen. Samtidigt är det nödvänligt att lyssna på hur föräldrar tänker. Barnen liksom föräldrar kommer till förskolan med en massa olika kunskaper och erfarenheter som pedagoger ska ta till vara och använda. Pedagoger,barn och föräldrar ingår alla i samma sammanhang och är beroende av varandra. (4)

När man arbetar med pedagogisk dokumentation synliggör man som pedagog sin egen syn på barnen, kunskap och sin egen roll som pedagog. Man får även syn på sådant som man tar för givet och sitt eget förhållningssätt. Barnen är med och konstruerar sin egen kunskap och pedagoger är medkonstruktörer. Pedagoger ska lyssna på barnen förutsättningslöst och inte fokusera på färdiga produkter och en tanke om hur saker och ting ”ska” vara. Istället är det själva processen som är det viktiga. Där får pedagoger värdefull insyn i hur barnen tänker och vad som fångar deras intresse. För att utveckla och etablera ett medkonstruerande lärandekultur är det viktigt att pröva sig fram och vara öppen för ständig förändring. Men även att vara öppen för erfarenhetsutbyte med andra förskolor och pedagoger. Att få tid för eflektion och diskussion är centralt och nödvändigt för att få syn på olika sätt att tänka och uppfatta en och samma situation. (3)

Ateljéer och estetiskt skapande

Estetiskt skapande har en viktig del av denna pedagogiska filosofin och varje förskola har en ateljé och ateljeristor. Barnen ska få möjlighet att skapa och forska med genom olika uttrycksformer och material som: dans, musik, drama, lera, ljus, färger .... Barnen ska lära sig att ”se” inte bara med ögonen utan med hela kroppen. Använda alla hundra språken. (2) Miljön är är otroligt viktig inom denna filosofin och man säger att miljön är den ”tredje pedagogen”. Det är en miljö med många stimuli och intryck där barnen får många möjligheter till utforskande och lärande (5)

Delaktighet

Att lära barnen ett demokratiskt förhållningssätt kan man inte göra om man inte tar barnens röster på allvar och verkligen lyssnar. När de får möjlighet att bli lyssnade på och att även lyssna på andras synpunkter och reflektera tillsammans skapas en mötesplats som gynnar demokratiskt tänkande. Att göra barnen delaktiga är nödvändigt, men inte lätt om man är ovan. Vad innebär barnen delaktighet? Betyder det att de ska få bestämma allt och pedagoger ta ett steg tillbaka? Men ”Problemet är inte om man som vuxen ska ingripa eller inte, utan snarare hur och när. ”. (s. 65, källa: 4). Som vuxna kan vi inte avsäga oss ansvaret, men vi kan istället för att bestämma alla regler själva, göra det tillsammans med barnen och lyssna aktivt på deras idéer och hypoteser. Delaktighet handlar inte heller om att alla barn i barngruppen ska vara intresserade för samma sak, göra allt samtidigt och lika. Men det handlar om att synliggöra olikheter och lära barnen att använda sig av varandras olikheter och se de som tillgång. (4)

  

Vill du veta mer?

Denna pedagogiska filosofin finns idag utspridd över hela världen, genom bl.a. Reggio Children, som är ett internationell centrum i staden Reggio Emilia. I Sverige finns sedan 17 år tillbaka Reggio Emilia institutet i Stockholm som erbjuder kurser, utbildningar, handledning, material m.m. (2)

Bild från: https://se.fotolia.com/ 

Källor:

(1https://sv.wikipedia.org/wiki/Reggio_Emilia-pedagogik

(2http://www.reggioemilia.se/pedagogiken/mer-om-reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/ 

(3) Dahlberg, G., Moss P. & Pence A. (2002). Från kvalitet till meningsskapande. Stockholm: HLS förlag

(4) Åberg A. & Lenz -Taguchi H. (2007). Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber AB

(5http://www.ur.se/Produkter/144905-Pedagogikens-giganter-Loris-Malaguzzi

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-08-17 16:41 #1 av: Loris M

Länkar även till en tråd som handlar om pedagogisk dokumentation som hör ihop med artikeln tycker jag. 

Det skulle även vara intressant om någon av er arbetar (eller har sina barn) på en Reggio Emilia inspirerad förskola  och vad ni tycker om det. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-10-06 18:16 #2 av: Loris M

Mer om Reggio Emilia och barns skapande:

"Den skapande verksamheten har fått mindre utrymme i förskolan under de senaste tio åren, i stället är det ett ökat fokus på språk och matematik. Kari Carlsens forskning, som tar avstamp i Reggio Emilias ateljékultur, visar att praktisk skapande är en viktig faktor i små barns lärprocesser."  Källa 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.