Annons:
Etiketterartikelförskola-allmänt
Läst 56821 ggr
Loris M
10/31/15, 12:10 PM

Förskolans historiska framväxt

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

För att kunna förstå förskolans historiska framväxt, är det nödvändigt att belysa barndomen i ett historiskt perspektiv. På ett hundra år har man i Sverige, liksom andra nordiska länder gått från barnaga och barnarbete till att se barn som kompetenta och fullvärdiga medborgare. I denna artikel tittat vi närmare på hur förskolan växte fram.

Barndomen ser de flesta som en specifik period i livet som utmärks av biologisk omognad, moralisk oskuld och utveckling och växande. De finns en gräns med andra ord mellan barndom och vuxenhet. Men dessa gränser är väldigt föränderliga. Barnarbete exempelvis är något som i Sverige har en mycket negativ klang och något som bör avskaffas. I en del andra länder är det tyvärr fortfarande verklighet. Men så har det inte alltid varit i Sverige heller. I det gamla svenska bondesamhället började barnen arbeta redan vi sju till åtta års ålder. År 1850 var andel barn som arbetade mellan 35-46%. Barnarbete upphörde i början av 1900-talet men det ansågs länge som både önskvärt och självklart att man började sin yrkeskarriär i 14- till 15-års åldern.

Småbarnsskola 1830-1900

Industrisamhället växte fram under den här tiden, allt fler familjer flyttade till städer och barn blev inte lika lönsamma. Istället sågs de som små vildar som drev runt på gatorna och uppfattades av medel- och överklassen som ett direkt hot mot framtiden om de inte togs om hand på något sätt. Det var då filantroperna etablerade institutioner - småbarnsskolor. Dessa var till för barn till arbetande föräldrar och barnen var 2-7 år gamla. Barnen undervisades i kristendomen, läsning, skrivning, räkning och gymnastik. Uppfostran och disciplin präglade verksamheten och pojkar och flickor hölls åtskilda.  

Barnträdgård 1880-1960

Under den här perioden skedde den industriella revolutionen. I vissa städer (som exempelvis Norrköping) var andelen arbetande kvinnor större än andelen arbetande män. Det skapade ett behov av att barnen blev omhändertagna under tiden som mammorna jobbade. Ellen och Maria Moberg från Norrköping startade barnträdgården, men även lärarinneutbildningen. Som var den första lärarutbildningen och bestod av seminarier för blivande lärarinnor. Barnträdgårdarna var till för barn (4-6 år) till arbetande och gifta kvinnor. Barnen lärde sig främst praktiska sysslor – flickor lärde sig att sköta hemmet och pojkar att bygga, konstruera och sköta trädgården.  Ogifta kvinnors barn var inte välkomna. Dessa barn fick ofta lämnas till fosterhem. Även barnträdgårdar vilade på filantropisk grund, men på 1940-talet kom dock flera kommuner att överta deras verksamhet.

Under 1960-talet förändrades dock pedagogiken och blev inspirerad av Fröbel som betonade lekens betydelse och vikten av "självverksamhet". Skolliknande undervisningen tonades ner och leken fick mera plats. Lärare var nästan uteslutande kvinnor.

Barnkrubba 1900-1930

Barnkrubbor fanns under samma tid som barnträdgårdar och var till för barn som var fattigare och yngre (0-7 år). Det var medelklasskvinnor som tyckte synd om barnen som var ute och lekte hela dagarna utan mat och tillsyn av vuxna, som drev verksamheten på filantropisk grund. Fokus var mest på tillsyn och att ge mat tre gånger per dag utan några speciella pedagogiska ambitioner. Från början hade man mest tänkt ta hand om de fattiga barnen men senare kom även barn till arbetande mödrar att vistas i barnkrubborna. Dessa var öppna hela dagarna, ofta 12 timmar. Till skillnad från barnträdgårdarna som hade öppet bara halva dagen.

Daghem (dagis) 1930-1980

Under den här tiden växte fram en uppfattning att befolkningen måste utbildas och upplysas och detta skulle göras av utbildade personer som var experter på sitt område (något som senare kom att kallas för social ingenjörskonst). Makarna Alva och Gunnar Myrdal var kända för att driva denna idé. Barnpsykologi och utvecklingspsykologi (Piaget) fick sitt genombrott under denna tid. Daghem var till för alla barn oavsett socioekonomisk bakgrund och nu blev även ogifta mödrars barn välkomna. Året 1975 var endast 10% av alla barn i åldrarna 1-6 år inskrivna på daghem.

Pojkar och flickor skulle nu leka med samma saker och skillnader mellan könen började man betrakta som socialkonstruerade istället för naturliga som tidigare. Syftet med verksamheten var att fostra demokratiska medborgare. Nu började även män söka sig till yrket och året 1955 ändrades yrkesbeteckningen barnträdgårdslärarinnor till en mera könsneutral förskollärare. Staten hade ansvaret och inte filantroper. Termen förskola etablerades i och med att barnstugeutredningen presenterade sitt betänkande ”Förskolan” år 1972.

Förskola 1970-

Barns individuella rättigheter stärks och året 1989 antågs FN-barnkonventionen om barns rättigheter. Från att ha varit ovanligt att gå på förskolan, har det nu blivit väldigt ovanligt och nästan avvikande att inte gå på förskola. Idag går drygt 90% av alla barn i åldrarna 1-5 år i förskolan. Även barn till arbetslösa och föräldralediga har rätt till förskola. Antal manliga förskollärare är fortfarande väldigt låg, knappt 4%. Året 1998 fick förskolan sin första läroplan och numera är förskolan en egen skolform. Dagens förskollärare har en gedigen och lång universitetsutbildning (3,5 år). 2012 infördes krav på lärarlegitimationen för att kunna fastanställa förskollärare. Syftet är att höja statusen, att stärka förskollärarens roll och höja kvalitet i förskolan. Alla som arbetar i förskolan ska organisera verksamheten i enlighet med Förskolans läroplan och barnen ska bl.a. utveckla förmågor och kunskaper inom språk, matematik, naturvetenskap, teknik, estetiska uttrycksformer, hållbar utveckling, normer, värden, demokrati, sociala förmågor m.m. Barnen ses idag som subjekt och aktiva i sina egna lärprocesser och sin egen menings- och kunskapsskapande. 

Källa: Riddarsporre, Bim & Persson, S. (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur 

Bild: https://pixabay.com/

  • Redigerat 10/7/20, 7:26 PM av Loris M
Annons:
[Cecilia-1992]
10/31/15, 12:34 PM
#1

Barnträdgårdarna var det som kallades lekskolan. De lekte och sjöng ramsor

http://www.lararnasnyheter.se/f-rskolan/2012/02/20/barntr-dg-rden-har-vuxit-upp

det är möjligt de hade trädgårdsland också, men kanske mest på våren-sommaren. Namnet "barnträdgård" syftar dock på att barnet växer. Inte så jättemånga gick på det (inte ens bland rika, som barnträdgård riktades till) 

Här står om barnkrubbor som tog emot barn till både gifta, ogifta och änkor.

http://minnen.sundsvall.se/sitevision/proxy/databassokning/dokumentsok.4.7339529310dedab39f880001923.html/svid12_7339529310dedab39f880001931/-1799354951/pls/public/minnen.GET_Textdokument_txt?ID=4444

Trots allt detta gick de flesta barn i Sverige för 1970- 80- 90-talet inte på någon lekskola, barnträdgård, lekskola, småbarnsskola, barnkrubba, daghem, fritidshem, arbetsstuga (föregångare till fritidshem på 1800-talets slut) utan var helt enkelt hemma med mamma eller barnflicka eller hembiträdesflicka. Skolan blev det enda (och en hel del barn på lekskolan förstås runt 1970-talet, men långt ifrån alla).

här står hur få personer i Sverige som känner till svensk förskola-fritids före 1970-talet vilket skvallrar om att ändå rätt få gick där:

http://www.lararnashistoria.se/share/proxy/alfresco-noauth/tam/content/workspace/SpacesStore/b7ac690b-7a5e-4bc6-a0a5-839b1f4f1886/download/wLF_0033.pdf

Loris M
10/31/15, 12:48 PM
#2

#1 Tack för kompletterande information! 👍

Just det här med barnkrubbor och att ogifta kvinnor inte fick lämna sina barn där, verkar skilja sig åt i olika källor. Jag kan tänka mig att det var så i början men att man kanske sen fick ändra sig. Från början var det kvinnor från medelklassen som drev dessa verksamheter och kan tänka mig att det spelade in och hur de såg på dessa kvinnor som inte varit gifta. Det ansågs säkert som omoraliskt.

[Cecilia-1992]
10/31/15, 12:50 PM
#3

Reglerna verkar ha ändrats 1886, exakt när skilde väl något på olika barnkrubbor. Det var ju barn till ensamma mammor som behövde verksamheten mest.

Loris M
10/31/15, 5:01 PM
#4

#1 Den sista länken var väldigt bra och informativ. Så här berättar en person som jobbade på barnkrubban på 1930-talet:

"Man skulle ge mat, tvätta och snyta. Man hade nästan aldrig tid att sätta sig med en unge. Barnen fick sysselsätta sig själva. När barnen skulle äta satte jag dem framför mig i en halvcirkel. Det var tio barn. Jag hade en bricka med tio fat och tio skedar. Så började jag mata från vänster till höger och sedan om igen… Det gick fortast så. Vi hade inte tid att låta barnen äta själva".

[Cecilia-1992]
10/31/15, 5:39 PM
#5

Loris M

Man får hoppas det ändå var små 2/3-åringar, inte 6/7-åringar. Låter inte klokt!

Loris M
10/31/15, 5:50 PM
#6

#5 Ja, det får man ju hoppas! Och ändå kan man tycka att det var bra även med barnkrubbor för annars hade barnen bara drivit runt och blivit lämnade åt sig själva, även utan det grundläggande som mat.

Annons:
[Cecilia-1992]
10/31/15, 6:35 PM
#7

Ja, men småbarnsskolan eller barnkrubban blev ändå någon slags "sista utväg" för att undvika fosterhem eller barnhem (och där har man ju verkligen på senare år hört talats om vilken fruktansvärd vanvård som rådde på den tiden, hellre barnkrubba eller småbarnsskola i så fall!). Men sedan får man inte glömma att oändligt många barn i fattigare hem i Sverige förr (både till gifta, ogifta och änkor) faktiskt passades av äldre syskon (när de inte var i skolan), grannar och släktingar med mera så därför känner få till småbarnsskolan eller barnkrubban (och alla städer hade inte ens någon sådan verksamhet).

Sedan förstår jag inte varför det står att småbarnsskolans pedagogik ändrades på 1960-talet, då den varit borta sedan sent 1800-tal någonting. Borde kanske stå i barnträdgård eller barnkrubba.

Loris M
10/31/15, 6:46 PM
#8

#7 Det har du rätt i! Det hamnade under fel rubrik och jag har ändrat det nu. Det ska stå under barnträdgårdar, för barnkrubbor sysslade inte så mycket med pedagogik.

[Cecilia-1992]
10/31/15, 7:03 PM
#9

Det stod under småbarnsskola och inte barnkrubba, men skall mycket riktigt stå under barnträdgård. Sedan är det ju som bekannt så att det där med Fröbel funnits i barnträdgård-förskola hela tiden. Sedan är det ju så att i Sverige har det aldrig varit så mycket skola för barn i den åldern, oavsett vilken av ovan nämnda inrättningar man gick på.

Det är ändå intressant att småbarnsskolan ändå tydligen lärde dem läsa (var väl 5-6-åringar) för många barn kunde inte läsa då de kom till skolan förrut. Rika barn på 1800- och 1900-talen kanske lärde sig det genom föräldrarna, ibland genom barnflicka (menar inte utbildad barnsköterska eller professionell nannyflicka. icke-specialutbildade barnflickor och hembiträdesflickor fanns gott om i Sverige eller till exempel Finland, eller USA, utbildad barnsköterska eller professionell nannyflicka i hemmen fanns mest i Storbritannien) eller hembiträdesflicka om hon hade tid med sådant eller kunde lära ut (eller skulle), inte alltid de kan det  (och går man tillbaka på 1600-1700-talet hade rika ibland privatlärare). Men de flesta gick ju inte till småbarnsskolan.

Upp till toppen
Annons: