Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (7) Senaste inläggen

Arbetslaget Arbetsmiljö Barns rättigheter, delaktighet och demokrati Bedömning och dokumentation Forskning Fritidshem Föräldrasamverkan Genus Hållbar utveckling IKT och digitalt lärande Info från admin Kvalitets- och utvecklingsarbete Ledning och organisation Lekar/undersökningar Lek och lärande Litteratur Matematik Naturvetenskap och teknik OT - Diverse Pedagogiska dilemman och svåra samtal Pedagogiska inriktningar Pedagogiska miljöer Samhällsdebatt Skapande och estetiska uttrycksformer Skola och förskoleklass Specialpedagogik Språk och flerspråkighet Styrdokument Tematiskt arbetssätt och projekt Tips och inspiration Traditioner och firande Utbildning och studier Utomhuspedagogik Värdegrundsfrågor Yrkesprofession Övrigt
Barns rättigheter, delaktighet och demokrati

Islamofobin och pedagogiken

2017-08-29 17:05 #0 av: Loris M

Bloggande fritidspedagog:

"Vid mitt första arbete som fritidspedagog efter mina studier hamnade jag på en arbetsplats där många barn valde att inte delta i den gemensamma julavslutningen som då var förlagd i den närbelägna kyrkan. Alla hade skäl kopplade till sin trosuppfattning. En del var ateister, någon annan Jehovas vittne och andra var muslimer. Detta i sig var inget bekymmer, skolan lät barnen välja att avstå från kyrkobesök utifrån etiska eller religiösa orsaker. Det löstes oftast med att barnen stannade kvar i skolan och gjorde annat, men här började synen på “den andre” uppdagas. Till en början uttrycktes det av personalen att denna stund, som av övriga barn spenderades med gemenskap och samhörighet, skulle kompensera de muslimska barnens tidigare ledighet vid eid -och därför fyllas med skolarbete. Resultatet blev att medan de andra barnen gick i ett gemensamt tåg till kyrkan fick de som inte villa vara i kyrkans lokaler jobba med skolarbete. Och som om det utanförskapet inte var nog där började personalen tycka det var orättvist att viss barn “slapp” gå till kyrkan genom vinande decembersnö vilket ledde till beslutet att de barn som av etiska eller religiösa skäl valde att inte närvara i kyrkan var tvungna att gå till kyrkan och sedan tillbaka för att jobba med skolarbete. /.../

Det finns extremt många fördomar om islam, många är så vedertagna att folk förhåller sig till att de är sanning. Att ondgöra islam har har sin historia, från korstågen (där muslimer inte sågs som människor) via kolonialismen fram till idag.

Jag tänker inte redovisa islamofobins historia, eller dess upprätthållande, även om det är bra fördjupning för de pedagoger som är intresserade. Jag uppmuntrar er att ta del av den kunskapen.

Men jag tänker att en beredskap för att bemöta fördomar inte behöver vila på teologisk kunskap (även om den är bra att falla tillbaka på i konkreta fall) utan så enkelt som att reagera direkt vid generaliseringar.

Det finns som sagt lika många tolkningar och personliga relationer till tron som det finns troende, således är varje mening som “islam är…” en varningsklocka.

(“Sjalen är…”, ständigt provocerar sjalen. Precis som kvinnors val av kläder ständigt provocerar.)

Vi måste börja bemöta dessa vanföreställningar. Idag.

Vi måste börja i fikarummet, på personalmötet, i facebookgruppen. Hela tiden.

Islamofobi är en form av rasism, och rasism bemöter vi med kunskap. I synnerhet när vi arbetar i kunskapsvärlden med en tydlig och klar värdegrund."

http://andreas.fritidspedagogik.se/?p=151

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2017-08-29 17:51 #1 av: NeferNefer

Tummen uppBra att det uppmärksammas! Dessutom borde det ju gå att hitta bättre lokaler än kyrkor, så alla kan vara med på avslutningar. Matsalen, till exempel.

"All tid måste förflyta i sin egen takt. Ibland dricker man kaffe. Ibland dricker man kaffe inte." (Mikael Niemi)

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.