Annons:
Etiketterbarns-rättigheterdelaktighetdemokrati
Läst 634 ggr
Loris M
8/29/17, 5:05 PM

Islamofobin och pedagogiken

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Bloggande fritidspedagog:

"Vid mitt första arbete som fritidspedagog efter mina studier hamnade jag på en arbetsplats där många barn valde att inte delta i den gemensamma julavslutningen som då var förlagd i den närbelägna kyrkan. Alla hade skäl kopplade till sin trosuppfattning. En del var ateister, någon annan Jehovas vittne och andra var muslimer. Detta i sig var inget bekymmer, skolan lät barnen välja att avstå från kyrkobesök utifrån etiska eller religiösa orsaker. Det löstes oftast med att barnen stannade kvar i skolan och gjorde annat, men här började synen på “den andre” uppdagas. Till en början uttrycktes det av personalen att denna stund, som av övriga barn spenderades med gemenskap och samhörighet, skulle kompensera de muslimska barnens tidigare ledighet vid eid -och därför fyllas med skolarbete. Resultatet blev att medan de andra barnen gick i ett gemensamt tåg till kyrkan fick de som inte villa vara i kyrkans lokaler jobba med skolarbete. Och som om det utanförskapet inte var nog där började personalen tycka det var orättvist att viss barn “slapp” gå till kyrkan genom vinande decembersnö vilket ledde till beslutet att de barn som av etiska eller religiösa skäl valde att inte närvara i kyrkan var tvungna att gå till kyrkan och sedan tillbaka för att jobba med skolarbete. /…/

Det finns extremt många fördomar om islam, många är så vedertagna att folk förhåller sig till att de är sanning. Att ondgöra islam har har sin historia, från korstågen (där muslimer inte sågs som människor) via kolonialismen fram till idag.

Jag tänker inte redovisa islamofobins historia, eller dess upprätthållande, även om det är bra fördjupning för de Pedagoger som är intresserade. Jag uppmuntrar er att ta del av den kunskapen.

Men jag tänker att en beredskap för att bemöta fördomar inte behöver vila på teologisk kunskap (även om den är bra att falla tillbaka på i konkreta fall) utan så enkelt som att reagera direkt vid generaliseringar.

Det finns som sagt lika många tolkningar och personliga relationer till tron som det finns troende, således är varje mening som “islam är…” en varningsklocka.

(“Sjalen är…”, ständigt provocerar sjalen. Precis som kvinnors val av kläder ständigt provocerar.)

Vi måste börja bemöta dessa vanföreställningar. Idag.

Vi måste börja i fikarummet, på personalmötet, i facebookgruppen. Hela tiden.

Islamofobi är en form av rasism, och rasism bemöter vi med kunskap. I synnerhet när vi arbetar i kunskapsvärlden med en tydlig och klar värdegrund."

http://andreas.fritidspedagogik.se/?p=151

Annons:
[NeferNefer]
8/29/17, 5:51 PM
#1

👍Bra att det uppmärksammas! Dessutom borde det ju gå att hitta bättre lokaler än kyrkor, så alla kan vara med på avslutningar. Matsalen, till exempel.

Upp till toppen
Annons: