Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (7) Senaste inläggen

Arbetslaget Arbetsmiljö Barns rättigheter, delaktighet och demokrati Bedömning och dokumentation Forskning Fritidshem Föräldrasamverkan Genus Hållbar utveckling IKT och digitalt lärande Info från admin Kvalitets- och utvecklingsarbete Ledning och organisation Lekar/undersökningar Lek och lärande Litteratur Matematik Naturvetenskap och teknik OT - Diverse Pedagogiska dilemman och svåra samtal Pedagogiska inriktningar Pedagogiska miljöer Samhällsdebatt Skapande och estetiska uttrycksformer Skola och förskoleklass Specialpedagogik Språk och flerspråkighet Styrdokument Tematiskt arbetssätt och projekt Tips och inspiration Traditioner och firande Utbildning och studier Utomhuspedagogik Värdegrundsfrågor Yrkesprofession Övrigt
Språk och flerspråkighet

Flerspråkighet

2015-06-25 01:04 #0 av: Loris M

Nästan vart femte barn i förskolan använder två eller fler språk till vardags. Att vara två- eller flerspråkig är något som i forskningssammanhang lyfts fram som en förmåga och tillgång för både samhället och för individen. I förskolans vardag kan det innebära många olika saker och inte sällan blir flerspråkighet synonymt med svårigheter och brister i det svenska språket. I denna artikel ska vi försöka reda ut vad begreppet betyder. Här diskuteras centrala begrepp, föreställningar om flerspråkighet samt strategier för att stärka barns andraspråksutveckling.

Detta ämne ligger mig varmt om hjärtat då mina egna barn är flerspråkiga. För knappt tjugo år sedan när jag skolade in mitt första barn på förskolan förstod jag att det inte var önskvärt att mitt barn pratade sitt modersmål på förskolan. "Här pratar vi bara svenska!", menade pedagoger och uppmanade mig vid ett flertal tillfällen att prata vett med mitt barn som regelbundet gömde sig i någon vrå på förskolan för att i smyg kunna prata sitt modersmål med ett annat barn. Synsättet har ändrats (tack och lov) och samma scenariot är otänkbart idag. Inte minst för att förskolan fått sin första läroplan (3) och där står det uttryckligen att pedagoger ska stödja barnens språkutveckling av det svenska språket liksom modersmålet.

"Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin förmåga att kommunicera både på svenska och på modersmålet. Dessutom säger skollagen att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål." (källa 1, s. 5 )

Eftersom de flesta pedagoger har svenska som modersmål uppstår många dilemman och frågor kring detta. Hur kan någon som pratar enbart svenska stödja ett barns språkutveckling av arabiskan? Vi återkommer till det senare i denna artikel för att istället börja från början och reda ut vad flerspråkighet är och vem räknas som flerspråkig.  Samt om en förskola kan vara flerspråkig?


Vem är flerspråkig?

Flerspråkighet är en förmåga att kunna behärska och kommunicera på fler än ett språk. Flerspråkighet kan vara simultan och successiv. Det första innebär att barnet lär sig två eller fler språk samtidigt. Det kan exempelvis vara så att barnet är fött i Sverige och börjar i svensk förskola som ettåring och samtidigt har invandrande föräldrar. Barnet får tillgång till båda språken och lär sig dem parallellt. I detta fall utvecklas språken på ett sätt som liknar de enspråkiga barnens språkutveckling.  Det är vanligt att barn blandar språken men det finns väldigt tidigt en medvetenhet om de båda språken och barnen kan skilja dem åt. Det är även vanligt att barn som lär sig ett eller fler språk simultant börjar generellt prata lite senare än enspråkiga barn. (1)

När ett barn lär sig språket successivt innebär det att barnet redan har utvecklat och behärskar ett språk när det ska lära sig ett nytt. Detta är något som kan ske tidigast vid treårsåldern enligt språkforskare. Språkutveckling i detta fall sker inte på samma sätt som vid simultan språklärande. (1) Ibland kan man höra att en förskola kallar sig för "flerspråkig förskola" när det finns övervägande andel flerspråkiga barn på förskolan. Men termen är felaktig eftersom det är inte själva närvaron av flerspråkiga barn som gör förskolan flerspråkig. Här måste man skilja mellan individuell och institutionell flerspråkighet. Det första innebär att det är individen som använder två eller fler språk i vardagen. Det senare att det är en institution (i det här fallet förskolan) bedriver sin verksamhet på två eller fler språk. Detta är väldigt ovanligt i Sverige, men förekommer. Att det finns flerspråkig personal på förskolan innebär inte heller att förskolan är flerspråkig. Språken måste vara "gångbara" och användas i verksamhet (1). 

Vem som är flerspråkig och inte handlar också om att själv kunna identifiera sig som flerspråkig. Det finns exempelvis personer med svenska som modersmål som utvecklat en hög kompetens i engelskan och kan den lika bra som svenska samt använder den dagligen. Men de flesta skulle inte kalla sig för flerspråkiga. Det finns även invandrande föräldrar som väljer att prata svenska med sina barn. Barnet kanske bara kan några enstaka ord från föräldrarnas modersmål och utvecklas inte till en flerspråkig person. (1) Här kan man se att barnets modersmål blir inte per automatik föräldrarnas modersmål, vilket gör det ännu mera komplicerat och att slå fast vad som är barnets modersmål. Modersmål eller barnets förstaspråk är det språket som barnet lär sig först. Men många barn som har svenska som andra språk uppnår inte någon högre kompetens i sitt modersmål, utan det är svenska som blir mera dominant och deras starkaste språk. Samtidigt finns det barn som är födda i Sverige men som inte utvecklar svenska som sitt första språk p.g.a. att svenskan inte används i tillräcklig utsträckning i de miljöer som barn vistas i. Gränserna mellan simultan och successiv flerspråkighet liksom mellan barnets första- och andraspråk är således väldigt flytande (2). 


Missuppfattningar och föreställningar om flerspråkighet

En vanlig missuppfattning är att barn till föräldrar som invandrat till Sverige är per automatik är flerspråkiga. Men som ovannämnt ibland väljer invandrande föräldrar att prata svenska med sitt barn och trots att de själva är flerspråkiga utvecklas inte barnet till en flerspråkig individ. Viktigt att påpeka här är att flerspråkighet är ingen egenskap utan en kompetens som man kan utveckla. Det tycks nämligen vara så att man tar för givet att flerspråkiga barn är de som inte har svenska som sitt modersmål.  D.v.s. man förknippar flerspråkighet med utländsk bakgrund. Detta är beklagligt eftersom det oftast leder till att betrakta flerspråkighet som en synonym med bristande kompetens i svenska, istället för kompetens i fler språk (1). 

En annan missuppfattning är att ... barn inte kan lära sig ett annat språk innan de har lärt sig ett språk "ordentligt" (1, s. 13) och att det är viktigt att flerspråkiga barn utvecklar sitt modersmål först. Men det finns ingen forskning som stöder detta. Men däremot att modersmålet är viktigt för kunskapsinhämtning speciellt när det gäller nyanlända. Det är viktigt att stödja både svenskan och modersmålet för att barnen ska utvecklas till flerspråkiga individer. Det finns även föreställningar om att det skulle vara svårt för barn med utländsk bakgrund att lära sig svensk, svårare än barn som har svenska som modersmål. Det är inte heller något som det finns ett stöd för inom forskning. Forskning har kunnat visa att barn använder sig av och behärskar de språk de får tillgång till. Om barn får höra och tala svenska i lika stor utsträckning som modersmålet (oavsett vilket modersmål de har) kommer de att kunna lära sig lika bra och lätt. Skillnader som finns mellan barn som har svenska som sitt modersmål och andra barn är beroende på tillgång till det svenska språket. Därför har förskolan en nyckelroll att skapa "språkande" möjligheter för alla barn (1).

Ytterligare en missuppfattning är att flerspråkighet leder till flerkulturell identitet. Samt att alla barn har samma modersmål som sina föräldrar och samma kulturella identitet. Det antas ofta även att barn som inte har svenska som modersmål har även en kulturell identitet som är olik och avviker från majoritetssamhället. Men denna antagande är inte sant och bygger på en gammal syn på flerspråkighet där man menade att flerspråkiga barn alltid har tillgång till två kulturer, det svenska och föräldrarnas och att deras identitet blir något mittemellan.  Men så behöver det inte vara. Föräldrar kan välja att betrakta både det svenska språket och den svenska kulturen som sin egen och leva i enlighet med det. Det är även vanligt att man idag pratar om social identitet och att den är föränderlig. Med andra ord, barnen vistas i många olika sociala sammanhang och förhandlar fram många olika identiteter som korsar varandra i dessa samspelsprocesser.  Därför kan man inte säga att barn som pratar två språk har två identiteter som de växlar mellan, utan många olika flerkulturella identiteter som flätas samman (1).

Kodväxling är ett begrepp som väckt forskarnas intresse under de senaste decennierna. Det innebär att använda flera språk i samtal, exempelvis: "Det är min nyuszi (kanin)". Förut hade man en feluppfattning om kodväxling och menade att det handlar om en brist i ett av språken. Samt omognad hos barn och oförmåga att skilja språken åt. Något man menade barnen klarar först vid treårsålder. Nyare forskning har dock kunnat visa att det är snarare så att kodväxling är vanligare hos personer som har god språklig förmåga på alla inblandade språk. Forskningen har även visat att barn som är mycket yngre än tre år klarar visst att separera språken och anpassa sig efter sammanhang. Barnen kodväxlar således inte när de pratar med enspråkiga personer. (1)

I västvärlden har man en felaktig uppfattning om att enspråkighet är normen. Men om man tittar på Jordens befolkning så är de flesta människor två- eller flerspråkiga. Det som är anmärkningsvärt är att även de flesta språkforskare utgår från enspråkiga personers språkutveckling när de pratar om flerspråkighet. Ett sätt att utmana den den enspråkiga normen är att vidga själva begreppet flerspråkighet till att omfatta även register och varieteter. På så sätt skulle även barn som är enspråkiga och har svenska som modersmål kunna betraktas som flerspråkiga. Något som i förlängning skulle leda till en mera positiv syn på flerspråkighet och utan att förknippa det med etnicitet.   (1)

Föräldrarnas utländska bakgrund är något som ofta får stor betydelse när man diskuterar flerspråkiga barns språkutveckling, medan andra faktorer som socioekonomiska faktorer och föräldrarnas utbildningsnivå, inte får samma uppmärksamhet. Alla barn har olika förutsättningar och alla barn behöver stöd i sin språkutveckling, inte bara flerspråkiga. Att skapa språkfrämjande miljöer är således av vikt för alla barn oavsett deras eller föräldrarnas kulturella bakgrund. (1)

Strategier för att stödja barns flerspråkighet och språkutveckling

En vanlig uppfattning bland studenter jag möter när vi pratar om flerspråkighet, är att de måste lära sig eller åtminstone kunna lite av barnens modersmål för att kunna leva upp till läroplanens formuleringar om att pedagoger ska bidra till att barnen utvecklar det svenska språket men även sitt modersmål. Enligt min uppfattning och tolkning så handlar det inte om att som pedagog lära sig olika språk eller lära barnen deras modersmål, utan snarare uppmuntra, väcka intresse hos barnet och bekräfta. Att de ska få känna att deras modersmål räknas och har ett värde. Att lyfta fram deras förmåga att prata fler språk som en kompetens som de besitter och inte som en brist i det svenska språket. Man kan även som pedagog visa nyfikenhet för barnets modersmål, fråga vad saker heter. Matsituationer erbjuder fantastiska tillfällen till språkande. Uppmuntra dem att sjunga på modersmålet. Jag upptäckte under åren jag jobbade som förskollärare att många sånger finns på flera språk med exakt samma melodi och text. "Broder Jacob"och "Klappa händerna när du är riktigt glad" är exempel på sånger som förekommer inom flera språk. Själv lärde jag mig de båda sångerna på tre olika språk med hjälp av barnen. 

Flerspråkiga pedagoger kan med fördela hålla i vissa aktiviteter (måltiden, högläsning, spelaktiviteter) på det/de språk de behärskar och med de barn som pratar dessa språk. Även barn som pratar samma språk kan uppmuntras till språkande sinsemellan på deras modersmål. Men det är viktigt att upprätthålla en god balans mellan barnens språkutveckling av det svenska språket respektive modersmålet. För att du som pedagog ska få en uppfattning om hur mycket barnet får tillgång till sitt modersmål så är det viktigt att prata med föräldrar. Fråga om barnen enbart pratar modersmålet utanför förskolan, vilka program de tittar på: på svenska eller andra språk, vilka språk pratar de med syskon, kompisar m.m. Modersmålspedagoger och barn får inte vara en exkluderande grupp som hänvisas till varandra. Utan se på dessa pedagoger som att de har en kompetens inom detta område precis som någon annan har en kompetens inom naturvetenskap eller mattematik. (1)

Man lägger ofta vikt vid att använda olika pedagogiska verktyg för språkande och planera tillfällen för språkaktiviteter. Men förskolans vardag är full av spontana situationer som kan vara värdefulla lärandesituationer. Dessutom blir språkligt lärande bäst när det sker i meningsfulla sammanhang. Det krävs både tålamod, tillit, kompetens och kreativitet från pedagogernas sida för att kunna ta till vara och utnyttja dessa spontana situationer. Förskolans uppdrag är att skapa en språkmiljö som är stimulerande och utvecklande, oavsett om barnen är en- eller flerspråkiga (1). Glöm inte att föräldrar också är en resurs. De kan bidra med berättelser, faktakunskaper om sina hemländer, seder, böcker m.m. Bjud in dem efter att de semestrat i sina hemländer och be dem berätta om resan, det som barnet varit med om. Har de köpt något, tagit kort, köpt böcker på modersmålet m.m. be dem komma in och visa och berätta för er och barnen. 

Skolverkets Tema modersmål är ett otroligt bra verktyg för pedagoger men även föräldrar. Där finns stödmaterial, interkulturella barnböcker, sånger på väldigt många språk. Här kan exempelvis pedagoger tillsammans med barnen lyssna på sagor på olika språk samtidigt som ni bläddrar i boken. Eller lyssna på sånger. Ni kan även ta del av aktuell forskning om flerspråkighet, beställa material och mycket mer. 

För kännedom 

I forskningssammanhang men även i förskolans vardag har det blivit allt vanligare att man använder termen flerspråkig både när man talar om barn som pratar två språk (och är alltså tvåspråkiga) och när man talar om barn som pratar fler än två språk. Men också som ett synonym för barn med annan kulturell bakgrund än svensk (1). Forskningsmässigt är det intressant och skulle även kunna betraktas som felaktigt då exempelvis alla barn med utländsk bakgrund inte är flerspråkiga. Men jag har valt att följa denna norm här på sajten för att det ska bli enklare och för att undvika missförstånd. D.v.s. när jag använder begreppet flerspråkig menar jag både tvåspråkiga, flerspråkiga och barn med en annan kulturell bakgrund än svensk. 

Mvh 

Loris M

Källor:

(1) Skolverket (2013) Flera språk i förskolan - teori och praktik. Stockholm: Fritzes Länk

(2) Wedin, Å. (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur

(3) Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Fritzes

Bild från https://se.fotolia.com/ 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-09-25 20:01 #1 av: Loris M

Det här är en artikel som jag lagt ner mycket tid på eftersom jag anser att det är ett både viktigt och svårt ämne. Många pedagoger (men även studenter) beklagar sig över att det är svårt att jobba med flerspråkighet och att hjälpa barnen att utveckla deras respektive modersmål när de själva har svensk bakgrund eller en annan kulturell bakgrund än barnen. 

Ingen har kommenterat. Ändå är artikeln läst drygt 280 gånger. FunderarDet är inte så att jag är ute efter beröm men artikeln bygger på senaste forskning om flerspråkighet och innehåller även konkreta råd om hur ni kan arbeta med barnens flerspråkighet. Ingen som tycker att det är intressant åtminstone lite grann? Glad Hur jobbar ni med flerspråkighet? 

Hade ett seminarium i veckan och pratade med mina studenter om hur synen på flerspråkighet ändrats radikalt bara under de senaste decennierna. Så sent som på 70-talet avrådde man föräldrar från att prata sitt modersmål med barnen för man tänkte att det kunde vara rent av farligt och leda i värsta fall till psykos. GalenMan menade att barnen skulle "slussas in" i det svenska samhället så snabbt som möjligt och prata bara svenska. Man menade att barnen inte klarade av att utveckla flerkulturell identitet och att det svenska språket skulle bli lidande om barnen lärde sig flera språk samtidigt. Idag skulle man definitivt höja på ögonbrynen åt detta synsätt. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-09-27 12:47 #2 av: OberonsMatte

Artikeln är väldigt intressant och full av värdefull kunskap, och nu när jag läst igenom hela texten för första gången tryckte jag självklart på "bra inlägg"! Tummen upp

Det finns flera saker i texten kring flerspråkighet som jag tar till mig. Bl.a. att barn som lär sig flera språk simultant ofta börjar prata lite senare än enspråkiga barn.

Vad flerspråkighet egentligen betyder är också intressant.

När det gäller att synliggöra barns modersmål i förskolans vardag tycker jag att det är lättare när barnet är lite äldre och själv är medveten om sin tvåspråkighet och kan prata om den. Nu senast arbetade jag på en renodlad 1-årsavdelning och då handlar det mest om förhållningssätt kan jag känna. Att uppmuntra föräldrarna att tala sitt modersmål med barnet och ha en positiv och nyfiken attityd till både språk och kultur.

Ibland lät vi barngruppen titta och lyssna på kända barnvisor fast på barnens hemspråk på en Ipad, men vad man annars mer konkret kan göra med så små barn vet jag inte riktigt... ?


Anmäl
2015-09-27 15:47 #3 av: Thiah

Jag har mer två-/flerspråkiga barn än enspråkiga. För oss är det oftast viktigast att stödja svenskan då de andra språken brukar vara starkast.
Vi läser och sjunger på olika språk. Försöker även att lära barnen att språk är en rikedom och något de ska vara stolta över.

Här är en thailändsk version av var är handen. Hade en kollega som kom därifrån och som lärde oss den. :)

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Sajtvärd på Gravid.ifokus.se

Anmäl
2015-09-27 16:18 #4 av: OberonsMatte

#3 Ja, enkla barnvisor på olika språk är roligt och man bör ta tillvara om man dessutom har pedagoger med annat modersmål som kan sångerna utantill.

Att ha pedagoger med annat modersmål kan ibland vara lite knepigt tycker jag. Det officiella språket på en svensk förskola ska ju vara svenska, och har man pedagoger med annat modersmål är det såklart en tillgång både för barnen och för de familjer som råkar ha samma modersmål. Det är säkert bra för barn att höra olika språk som en naturlig del av vardagen och jag har full förståelse för om man helst uttrycker sig på det språk man känner sig mest bekväm med.

Men - har man flera pedagoger med samma icke-svenska modersmål kan det dock bli lite fel ibland kan jag tycka som svensktalande pedagog. Det är när man bara pratar svenska med mig, men sitt hemspråk med varandra, trots att vi är i samma rum. Och likadant när man pratar med föräldrar, trots att alla kan och förstår svenska (om än inte lika bra som sitt modersmål). Om man befinner sig i samma rum tycker jag att det hör till vanlig artighet att i möjligaste mån prata så att alla i rummet förstår.


Anmäl
2015-09-27 16:26 #5 av: Thiah

Vad fräckt att prata annat språk så en blir utanför :(

Eftersom jag inte kan finska så blir jag emellanåt utanför när det gäller föräldrarna men det får jag ta. Oftast brukar det lösa sig ändå.

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Sajtvärd på Gravid.ifokus.se

Anmäl
2015-09-27 16:39 #6 av: OberonsMatte

#5 Ja, det kändes väldigt konstigt att bli exkluderad så där, även om det säkert inte var något viktigt eller något om mig som sas (hoppas jag iallafall).

När det gäller samtal på modersmålet med föräldrar kan det vara ok, men då tycker jag att pedagogen kan ge en liten sammanfattning om vad som sas efteråt, så att  jag som ändå också var närvarande får den informationen.


Anmäl
2015-09-28 21:27 #7 av: Loris M

#2 Visst är det lättare när barnen är äldre. Jag tycker inte att ni ska göra så mycket mer än ni gör när det gäller 1-åringar. I början är det viktigt att de får höra det svenska språket som de troligen inte haft så stor tillgång till innan. Håller med här, det handlar mycket om förhållningssätt i början, att vara positiv, uppmuntra föräldrarna. Många har inte samma kunskaper som vi pedagoger när det gäller flerspråkighet och jag har mött många osäkra föräldrar som var rädda att barnen inte skulle prata svenska om de pratar modersmålet med dem. Då gäller det att försäkra dem om att barnen klarar det. 

#3 Tack för den! Nu kan vi en ramsa på thailändska också. GladJag tycker att det är roligt att lära sig sånger på olika språk tillsammans med barnen. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-09-29 05:36 #8 av: Thiah

#7 varsågod :)

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Sajtvärd på Gravid.ifokus.se

Anmäl
2015-09-29 14:40 #9 av: sisela

Tack för en intressant artikel. Jag jobbar inte på förskola men väntar ett barn som förmodligen blir tvåspråkigt eftersom jag bor utomlands. Svenska blir då hennes andraspråk. Försöker förbereda mig och sätta mig in i hur jag ska gå tillväga.

Anmäl
2015-09-29 17:48 #10 av: Loris M

#9 Tack själv för responsen! GladJag hoppas att du fått lite hjälp av artikeln och är det något annat du undrar över så är det bara att fråga. Det här med flerspråkighet är inte helt lätt men otroligt intressant, tycker jag. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2016-08-15 19:35 #11 av: Loris M

En lång och bra artikel om hur en förskola i Karlstad arbetar med flerspråkighet och tar till vara alla barnens språk:

http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2016/08/09/har-har-spraken-huvudrollen

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2017-06-30 07:38 #12 av: Magi-cat

Jättebra artikel! Blomma Jag läste den nu om igen när det kom på tal om barns rättigheter gällande modersmål. Då är det bra att vara konkret och kunna hänvisa till forskning...

(Helt otroligt att det ännu på 70-talet förekom så mycket okunnighet om flerspråkighet och att en del tycks leva kvar än idag...)

Anmäl
2017-06-30 08:43 #13 av: NeferNefer

Ja, den där hemska okunnigheten är skyldig till att jag inte har kontakt med halva min släkt, för vi har inget gemensamt språk. ArgSå onödigt!!

"All tid måste förflyta i sin egen takt. Ibland dricker man kaffe. Ibland dricker man kaffe inte." (Mikael Niemi)

Anmäl
2017-06-30 09:26 #14 av: Loris M

Tack Magi-cat! Blomma Kul att du uppmärksammar och gillar artikeln. Kramas

Visst är det hemskt med okunnighet. Jag vet tyvärr att okunnigheten varade mycket längre än så, sent in på 90-talet. Det var forskningen som gjorde framsteg på 70-talet och insåg hur fel det var, men praktiken hängde inte med som vanligt. Det ju brukar ta tid att ändra attityder. Jag känner familjer som var nyanlända på 90-talet och deras barn fick inte prata modersmålet med sina kamrater som hade samma modersmål som de. Pedagogerna tillrättavisade barnen så fort de hörde att de pratade modersmålet och sa: "Här pratar vi bara svenska!" Det var säkert enstaka pedagoger och förskolor, men det räckte gott och väl att sabotera för många barn och få de att skämmas för sitt modersmål. 

Sen är det är inte bara invandrande som råkat ut för det här. Se bara vad vi gjort med samer. Ledsen

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2017-06-30 09:27 #15 av: NeferNefer

Precis ... samerna ... Gråter

"All tid måste förflyta i sin egen takt. Ibland dricker man kaffe. Ibland dricker man kaffe inte." (Mikael Niemi)

Anmäl
2017-06-30 11:42 #16 av: Magi-cat

Men det är ju fullständigt....att barn så sent som på 90-talet tillrättavisades?! Gråter Det gör mig så förgrömmad!

Det där hade man ju vetat länge egentligen, men det tar onödigt lång tid att slå igenom...

Nej, det är inte bara invandrare. Samer och finsktalande i Norrbotten...

Anmäl
2017-06-30 17:16 #17 av: NeferNefer

Sommarprat om samiska, meänkieli och språkförbudet.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/mq83L/sorg-vemod-och-barndomshem-som-rivs

"All tid måste förflyta i sin egen takt. Ibland dricker man kaffe. Ibland dricker man kaffe inte." (Mikael Niemi)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.