Annons:
Etiketterbarns-rättigheterdelaktighetdemokrati
Läst 4878 ggr
Loris M
2015-08-02 19:47

Regnbågsfamiljer

Bild från: Pixabay.com

Eftersom det under denna vecka varit Stockholm Pride, vill jag uppmärksamma det även här på sajten och påminna om det uppdraget vi har i förskolan när det gäller människors lika värde. I Förskolans läroplan står det bl.a. att: 

"Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling" (s. 4)

"Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller." (s. 5)

Dagens familjer kan se ut på många olika sätt och det är viktigt att vi pratar med barnen om det. Samt att vi inte tar för givet när ett nytt barn börjar på förskolan att familjen består av "mamma, pappa, barn". Det finns många böcker som är normkritiska och här får ni tips på några av dem.  

Visste ni att förskolor kan få ett HBT-certifiering sedan 2008? Det är RFSL som är initiativtagare och här kan ni läsa om Sveriges två första förskolor som blivit certifierade för deras arbete med HBT frågor. Så här säger förskolechef på en av förskolorna: 

"– Diskriminering är inget svårt att jobba med förrän det ställs på sin spets. I teorin kan man säga att bögar ska ha samma rättigheter, men när det är en liten pojke som varje dag vill ha rosa tyllkjol vet inte personalen vad de ska göra. Det ses som något komplicerat som man måste prata med föräldrarna om, säger Lotta Rajalin, förskolechef"

Hur arbetar ni på din förskola med HBT-frågor?

Annons:
OberonsMatte
2015-08-03 09:45
#1

Jag tycker att det mesta handlar om förhållningssättet i vardagen, vad man som pedogog säger och gör, och hur.

När det gäller familjer med samkönade föräldrar brukar jag inte uppmärksamma det på något särskilt sätt och då har inte barnen heller gjort det. Likaså när det gäller familjer med endast en förälder. Jag försöker prata om familjer och föräldrar utan förutfattade meningar och vill heller inte befästa någon "norm" genom att utmärka de som "bryter" den.

Sajtvärd Katter iFokus

PogoPedagog
2015-08-19 22:01
#2

Jag hörde delar av en bra föreläsning där föreläsaren bl.a sa att man gärna kunde använda " dina vuxna" när man talar till barn iställer för kanske " dina föräldrar" eller " din mamma o pappa" eftersom många barn dels inte har en mamma och en pappa eller bor med sina föräldrar utan kanske i fosterhem. Tyckte det var ett mycket bra förslag :)

Magi-cat
2015-08-20 07:46
#3

#2 Menade föreläsaren att man konsekvent ska använda "dina vuxna" och undvika att "mamma/pappa" helt?


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Carerik
2015-08-20 13:17
#4

Nu blev det väl lite tokigt va? Alla barn har en mamma och en pappa, hur föräldrar väljer att leva spelar ingen roll, barn överlag tycker att deras familj är norm och att vi ska komplicera deras värld är inte ok. Vi som föräldrar väljer ju vad vi använder för tilltal och för majoriteten är det mamma och pappa, mamma och mamma, ibland pappa och pappa . Jag tror att vi vuxna i all välmening gör saker o ting mkt mer komplicerat än vad det är i våra barns värld. Det blir jättejobbigt för oss alla om vi ska hitta på " iställetförord" än att vi lyssnar in vad barnet och dess familje konstellation väljer att använda hemma.

Loris M
2015-08-20 15:52
#5

Ja, det är ett bra förslag (#2) om man inte känner till vilka vuxna ett specifikt barn lever med. Jag kan tänka mig att föreläsaren uppmanade till försiktighet att ha en förutfattad mening om att alla har en mamma och pappa. Att använda "dina vuxna" hela tiden och överlag känns lite onödigt. Om jag inte vet vem ett barn lever med (det kan handla exempelvis om nya barn från en annan avdelning som jag inte känner) så kan det vara lämpligt att säga dina vuxna i början.  

Jag vet när jag jobbade och vände mig till flera barn samtidigt sa jag alltid "era föräldrar" (och då omfattas både de som har en mamma och pappa, de som lever med bara en förälder eller två mammor) istället för era mammor och pappor. Men då visste jag också vilka barn jag hade framför mig.  Man får ju anpassa sitt språkbruk efter de barn man vänder sig till. 

#4 Alla barn har en mamma och en pappa, hur föräldrar väljer att leva spelar ingen roll

Fast det är ju just det, alla barn har inte en mamma och en pappa. Jag känner ex. två kvinnor som är gifta och som har fått barn genom insemination. Det här barnet har inte en pappa. Men håller med om att vi vuxna har en förmåga att komplicera till saker och ting i onödan. Barnen är mycket bättre än vi på att både acceptera och prata om sina olika familjer, utan att lägga några värderingar i det.

[Thiah]
2015-08-21 05:27
#6

Kommer en glad pojke med tyllkjol varje dag i veckan så blir jag glad. Kommer en glad flicka i tyllkjol så blir jag glad. Jag blir glad eftersom dom är glada. Resten liksom kvittar. Har jobbat med en man som bar kilt och hade håret i hästsvans bara för att utmana föräldrar,personal och barn. Vi var väl ett par personer som inte brydde sig alls utan bara frågade honom om han hade kalsonger under ;). Jag är dessutom den som borrar, hamrar, fixar och lagar i min grupp. Så jag brukar ha med mig den som vill som hjälpreda. Kön ska inte styra utan intresset. Sen kan jag tycka att man av respekt för barnet och dess familj inte automatiskt antar vad de vill kalla sig. Haft familjer där det är två mammor men även där en är mamma och den andra kallas vid sitt namn(båda hade gemensam vårdnad) för så hade dom bestämt. Det kan vara så olika och känsligt så då säger jag hellre din vuxna /namnet på den vuxna jag kan innan jag vet hur det ligger till.

Annons:
PogoPedagog
2015-08-21 08:13
#7

#3Nej utan som samlingsnamn när man talar till en grupp i första hand, t.ex " De här teckningarna kan ni ta med hem till era vuxna"  När du talar till ett enskilt barn vet du ju antagligen hur  hens hemsituation ser ut.

regskylt
2015-08-22 17:10
#8

Jag är en Regnbågspedagog och jobbar gärna med regnbågsfamiljer. Jag är trans, har barn själv och lever ihop med en man, så till det yttre ser man att jag lever i ett homosexuellt förhållande.

Jag brukar fråga barn "vem hämtar dig idag?" istället för att säga "är det mamma eller pappa….". För det kanske inte finns någon mamma eller någon pappa. Man kan ju få svaret "mamma Britta hämtar mig idag, men mamma Lena hämtade mig igår". Då undviker man även situationen att barnet känner sig utsatt eller förvirrad om det får frågan om "hämtar pappa…" då hen inte har någon pappa. Sen så inkluderar även frågan om barnet bor hos fosterfamilj, eller kanske mormor med mera.

OberonsMatte
2015-08-22 18:11
#9

#8 Nu blev jag lite nyfiken, och jag ber om ursäkt på förhand om det är en dum fråga, men.. Om man som biologisk kvinna föder ett barn, men ändrar den yttre identiten till man, förblir man iallafall barnets "mamma" eller blir man "pappa", eller blir man bara förälder helt enkelt? Vad säger barnet?

Sajtvärd Katter iFokus

regskylt
2015-08-22 19:09
#10

#9 Inga fråga är dum :)

Det är inviduellt. Jag identifierar mig som mitt barns mamma fortfarande, hon har en pappa och jag känner att jag inte kan identifiera mig som det. Men skulle jag skaffa barn senare igen så skulle jag helt klart vara barnets pappa, fast till det första är jag mamma. 

Dottern är lite kluven vad hon ska säga, hon säger mamma oftast, men ibland "pappa" och ibland Lowe (mitt tilltalsnamn). Hon har inte helt bestämt sig. Hon är 7 år

OberonsMatte
2015-08-22 19:41
#11

Aha, då förstår jag, men som du också skriver är det säkert individuellt hur man ser på det och hur man gör. Har du pratat med ditt barns Pedagoger om hur de ska benämna din roll inför ditt barn och andra? Har de frågat?

Sajtvärd Katter iFokus

Loris M
2015-08-22 20:00
#12

#8 Jag är lite nyfiken på hur dina kollegor tilltalar dig och om de ser dig som en kille? Jag kan tänka mig att barn har inga problem med det men vuxna är inte lika förstående tyvärr. Hoppas att du tycker att det är ok att vi ställer så många frågor :-) I övrigt så tycker jag att det är jätte bra att du jobbar i förskolan, för du med dina erfarenheter har mycket att bidra med. ♡

regskylt
2015-08-22 21:48
#13

#11 Jag har faktiskt inte pratat med hennes lärare i skolan, hon har precis börjat i första klass och jag själv har bara gått på hormoner i 8 dagar, så det är lite nytt allt, men jag har tänkt att ta upp det när tillfälle ges.

#12 Jag har precisi klivit på ett nytt vikariat för året ut, och mina kollegor vet om att jag är i process med könskorrigering. De benämner mig endast vid namn och inga pronomen hittills. De har tagit det bra och så. Jag är som vem som helst. Dock vet inte övrig personal i "huset" om att jag går på hormoner, jag orkar faktiskt inte gå ut med det, om de frågar så svarar jag, de lär ju märka under de här månaderna om jag får skägg och att min röst blir mörkare och mörkare 😃

Annons:
Loris M
2015-08-23 08:10
#14

😃

Loris M
2015-09-19 21:01
#15

Ville tipsa er att jag precis skrivit ett inlägg i Boktips tråden om barnböcker som har HBTQ tema.

Loris M
2015-10-06 17:13
#16

Nu har MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor)  tagit fram stödmaterial för lärare för att öka kunskap kring HBTQ frågor och motverka kränkande behandling. Materialet vänder sig visserligen till högstadie- och gymnasielärare, men jag tycker ändå att det finns väldigt mycket nyttig information som säkert Pedagoger också kan ha nytta av. Bl.a. tar de upp olika begrepp som Cisperson, bifobi, heteronormen m.m. och förklarar vad det betyder. 

Här kommer ni till skriften (ca 50 sidor) som kan laddas ner eller beställas kostnadsfritt.

Loris M
2016-02-14 10:49
#17

De första HBTQ-certifierade förskolor i Göteborgsområdet firade sin certifiering i torsdags:

http://m.gp.se/nyheter/vastsverige/molndalharryda/1.2987219-forsta-hbtq-certifierade-forskolan

Loris M
2016-02-24 18:34
#18

Om en skola som är HBTQ-certifierad och hur de arbetar med dessa frågor:

"En skola för alla. Det har sagts länge. Räcker det då inte att lärare behandlar alla lika? Nej, menar RFSL, eftersom man då missar de normer som styr hur vi ser på varandra. Om ”mallarna” utgår från att vi är svenskfödda, hetrosexuella cis-personer* utan funktionshinder – då kommer många att känna sig utestängda."

Källa

Upp till toppen
Annons: