Annons:
Etiketterutbildningstudier
Läst 4819 ggr
Loris M
2015-08-05 16:23

Förskolan i andra länder

I en annan tråd kom vi in på ett intressant sidospår som kom att handla om vilka som arbetar i förskolan i Sverige respektive i Finland. Det visade sig att det är stora skillnader på vilka kompetenser finns och är önskvärda i ett arbetslag. Men också hur utbildningar för de olika yrkesgrupperna ser ut. 

Det här är intressant tycker jag och därför har jag tänk att vi ska i den här tråden skriva och diskutera hur det ser ut i andra länder och vad det kan betyda i relation till barns lärande. Jag tog mig friheten att kopiera Thiah kommentarer i ovannämnda tråden (Hoppas att du tycker att det är okej Thiah?) som beskriver hur det ser ut i Finland:

_"Barnskötare finns egentligen inte i Finland just nu utan man utbildas till närvårdare. Det är en gymnasial utbildning som egentligen är som en blandning av undersköterska och barnskötare. Jag har rätt att ge medicin och injektioner t.ex..
_

En barnträdgårdslärare är en person som gått pedagogik på universitetet och har behörighet för att ha barn i förskolan.Sen har jag alltid haft bra arbetsgivare som fortbildar sin person så efter 10 år i branschen har jag snart lika mycket pedagogik i mitt betyg/cv som en nyutbildad barnträdgårdslärare.

Orsaken till en av varje sort i grupperna är just helheten. Dagvården är så mycket mer än barnskötsel speciellt när alla resurser dras in. Men det kommer kanske hända först om många år. Här är det svårt att få behörig personal redan nu och med krav på fler högutbildade skulle det bara bli vikarier. Lönen är dessutom sämre här än i iaf stockholm har jag förstått. Jag är mera vårdutbildad än min pedagogikutbildade kollega så vi formar ett team där barnets helhet kan beaktas. 

Det har varit tal om att ha en socionom, en barnträdgårdslärare och en närvårdare tillsammans då vi alla skulle komplettera varandras utbildningar och då kunna ta hand om barn och familj som en helhet på ett helt annat sätt." (allt hämtat från tråden ovan)

I Sverige betonar man Educare (d.v.s. att lärande och omsorg bildar en helhet) och menar att alla som jobbar i förskolan oavsett vilken utbildning de har ska ansvara för både omsorg, lärande och fostran. Det är först nu i samband med revideringen av Förskolans läroplan som förskollärare fick ett förstärkt pedagogiskt uppdrag. Vad det i praktiken innebär diskuteras säkert fortfarande på många förskolor. Under tiden gör alla samma jobb. Så utifrån det skulle man kunna tycka att det är lite konstigt att blanda in andra yrkeskategorier som vårdpersonal eller socionomer. Eftersom då framträder (för min del i alla fall) en annan syn på förskolans uppdrag.

En tanke som slog mig medan jag skrev det här är att finska elever ligger alltid på topp kunskapsmässigt vid PISA och liknande undersökningar (se exempelvis här) och då är det svårt att inte dra paralleller och fundera över om de inte gör "rätt" på något sätt redan i förskolan och bäddar för framgångsrika elever? 🤔Vad tror ni? 

Skriv gärna också om ni vet hur det ser i något annat land!

Annons:
Loris M
2015-12-09 14:52
#1

Skulle vara intressant att höra om någon har erfarenhet av förskolan i andra länder och hur de ser på barnen, lärande miljöer, lärande m.m. Men också hur det ser ut när de kommer till pedagogernas utbildning.

[Thiah]
2015-12-10 17:11
#2

Såg nu denna tråd och det är absolut okej :) Jag är också nyfiken på att höra om andra länders pedagogik. :)

Loris M
2015-12-11 18:48
#3

Här kommer lite om pedagogiken i Norge! Inte så långt bort och inte så sensationellt olikt den svenska pedagogiken men ändå ett annat land. 🙂

"Pedagogiken bygger på danning (bildning på svenska), mångfald och inkludering, språklig kompetens och denna ständigt åter­kommande medvirkning. Det handlar mycket om vilket perspektiv den vuxne tar i förhållande till barn, inte bara barns medvirk­ning utan också barns inflytande, vilken plats och roll barn har i sin egen vardag och vem den vuxne är i förhållande till barnet. Det som sker i vardagen är viktigt liksom att alltid ställa frågor till varandra, varför valde du att göra så? Varför sa du så till barnet?"

"Den norska förskolepedagogiken har för­ändrats och de båda förskollärarna på Hafs­lundsöy barnehage menar att det fanns en tid, en vilsen tid i skarven mellan 1980- och 90-tal, då målet att sätta barnen i fokus, gick för långt, att ”det tippade över till den andra sidan” som Marianne Kaugerud väljer att säga det. Då tolkades medvirkning som att barnen skulle få lov att bestämma allting.

– Då handlade det om något helt annat, om att inte sätta gränser och då hette det först medbestämmelse. Det var väldigt mycket diskussion även med föräldrarna om vad det betydde, förklarar Marianne Kaugerud."

Källa 

Loris M
2015-12-11 19:14
#4

Och så ännu ett grannland, Finland. Jag blir lite förvånad att de så starkt betonar motoriken och att träna.  

"Pedagogiken på Grev daghem är influerad av sensomotorisk teori, att våra sinnen och vår motorik måste samverka för att vi ska utvecklas. Som att balansen påverkar hörseln och synen./…/ Finska förskollärare håller noga koll på utvecklingen inom språket, det sociala samspelet och motoriken. Övningar som morgonens exempel syftar till att stärka mot­oriken och se om det finns behov av extra stöd /… / Förskollärarna utgår från en trestegsmodell som används av alla landets förskolor och skolor sedan ett antal år tillbaka. Alla barn får ta del av det allmänna stödet. Det genom­syrar verksamheten på Grev daghem och innefattar bland annat insatser som stimulerar rörelse- och språkutvecklingen. Det kan vara arbete med språkmaterial, klara strukturer och smågruppsundervisning. Individuella läroplaner tas fram tillsammans med föräldrarna för att se vilka behov barnen har. De består av ett enkelt dokument där det är beskrivet vilka som är barn­ets styrkor och vad det behöver träna på. "

Källa

[Thiah]
2015-12-11 19:26
#5

#4 det är sen stor skillnad mellan finsktalande och svensktalande sidan av dagvården. Åtminstone i södra finland. :)

Loris M
2015-12-11 19:32
#6

#5 Det visste jag inte. Du får gärna utveckla (om du orkar) på vilket sätt är det skillnad.

Annons:
[Thiah]
2015-12-11 20:42
#7

#6 jag ska försöka i senare skede. Vet tyvärr enbart svenska sidans ordentligt. Det är säkert olika från kommun till kommun också

[Thiah]
2015-12-12 09:12
#8

Var hittade du texten i #5? Jag är inte medveten om någon speciell 3 stegs modell tyvärr. I södra finland(huvudstadsregionen) är det så att svenskspråkiga och finskspråkiga daghemmen har olika "chefer". Ena sidan har t.ex. hört under sociallagen medan den andra tillhört skollagen. Lag kanske fel ord men det bästa jag kommer på nu. Tyvärr minns varken jag eller maken(jobbar båda inom dagvården) vem som hörde under vem… :p Finska sidan har en annan läroplan, andra blanketter och annat förfaringssätt gällande t.ex.vikarier. När jag skriver finska sidan menar jag då den finskspråkiga dagvården

Loris M
2015-12-12 09:29
#9

#8

Du menar nog #4? Har missat att länka till källan, men det är fixat nu. Här var det:

http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2015/12/11/finsk-struktur-ger-stod

och det verkar vara en finlandssvensk förskola. 

Intressant att det är så olika när det gäller lagar och styrning. Jag läste en annan artikel som handlade om undervisning i religionskunskap (skolan) och blev förvånad över att eleverna grupperas efter religionstillhörighet när de ska få undervisning. Samt att kursplaner och läroböcker har en tydlig religiös inriktning.

[Thiah]
2015-12-12 11:47
#10

Vilken lyx att vara 4 vuxna på 21 barn och att få över 3 timmar planering i veckan. Min verklighet ser otroligt annorlunda ut… Förstår ännu inte vilken 3 stegs modell de menar tyvärr

Upp till toppen
Annons: