Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (7) Senaste inläggen

Arbetslaget Arbetsmiljö Barns rättigheter, delaktighet och demokrati Bedömning och dokumentation Forskning Fritidshem Föräldrasamverkan Genus Hållbar utveckling IKT och digitalt lärande Info från admin Kvalitets- och utvecklingsarbete Ledning och organisation Lekar/undersökningar Lek och lärande Litteratur Matematik Naturvetenskap och teknik OT - Diverse Pedagogiska dilemman och svåra samtal Pedagogiska inriktningar Pedagogiska miljöer Samhällsdebatt Skapande och estetiska uttrycksformer Skola och förskoleklass Specialpedagogik Språk och flerspråkighet Styrdokument Tematiskt arbetssätt och projekt Tips och inspiration Traditioner och firande Undervisning i förskolan Utbildning och studier Utomhuspedagogik Värdegrundsfrågor Yrkesprofession Övrigt
Pedagogiska dilemman och svåra samtal

Barn som biter andra barn

2015-08-28 10:09 #0 av: OberonsMatte

Att små barn bits ibland är inte något onormalt, men det är ändå något som kan väcka väldigt starka känslor både hos pedagoger och utsatta barns föräldrar. Betydligt starkare än om barnet knuffat eller gjort illa på något annat sätt.

Vad har ni för erfarenheter och hur reagerar ni på bitande?

Hur ska man kunna förhindra att det sker och hur bör man hantera man situationen när det redan har skett?

Sajtvärd Katter iFokus

Anmäl
2015-08-28 13:29 #1 av: Loris M

Det väcker starka känslor och det blir en väldigt jobbig situation. För båda barnen och föräldrar samt oss pedagoger som måste berätta för föräldrar. Jag tycker att det är svårt att förhindra eftersom en del barn inte är så förutsägbara när det gäller bitandet. Några kan bitas när de blir upprörda och då är det nästan lättast att förutsäga. Om man är en närvarande pedagog kan man se när en situation håller på att utvecklas till ett bråk och kan gripa in snabbt. Men en del andra barn kan bitas även närde är glada eller bara vill visa att de tycker om ett visst barn. Då är det otroligt svårt..

Jag har varit med om att barn helt utan förvarning bara tar tag i någons arm och biter. För att i nästa stund titta helt förundrat på det gråtande barnet och visa sympati, klappa och trösta. Som om det var någon annan som gjorde det. Då blir man förvirrad. 

Jag har oftast gjort så att jag tagit i hand barnet som bitits (när det gråtande barnet lugnat ner sig) och gått fram till barnet för att visa hur ont det gör på barnet och vilka märken det blev. Utan att skuldbelägga eller predika om hur fel det var, utan mera sitta lugnt och visa omtanken om det drabbade barnet och trösta. Det som är ändå en tröst i sådana här situationer är att det här beteende oftast är övergående. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-08-29 11:53 #2 av: OberonsMatte

#1 Ja, det är när det sker utan förvarning och nästan reflexmässigt utan någon direkt tanke bakom som det är otroligt svårt att hinna med. Det går ofta alldeles för fort även om man befinner sig precis bredvid!

Särskilt svårt är det när ett barn har en intensiv bitperiod och liksom fastnar i det beteendet. Det går ju helt enkelt inte att ständigt ha 100 procents uppmärksamhet på ett enskilt barn eller förhindra att det barnet är i närheten av andra.

Jag tycker själv att det ibland är det svårt att hålla en helt igenom professionell inställning till bitande. Man kan ha vaktat barnet som en hök hela dagen och förhindrat hur många incidenter som helst, och när man sedan bara vänder blicken åt ett annat håll för en sekund är det klippt och man får stå där och skämmas när det bitna barnets förälder kommer. För skäms gör man ju, iallafall jag.

Något jag tycker är märkligt däremot är att jag mött så många kollegor som på något sätt skyfflar över ansvaret på det bitande barnets föräldrar. När man berättar om ett barns upprepade bitincidenter är den spontana reaktionen ofta:  "- Men, vad säger föräldrarna?!" och hur viktigt det är att rabbla upp alla enskilda bitincidenter när "bitbarnets" förälder kommer. Jag tycker att det känns jättetråkigt att göra det. Föräldrarna ska förstås få information om att barnet bits på förskolan, men det är ju inget de kan göra något åt! Att i detalj rabbla upp "dagens bitande" känns ofta bara som en anklagelse mot föräldrarna tycker jag.

Sajtvärd Katter iFokus

Anmäl
2015-08-29 20:25 #3 av: Loris M

Det är märkligt med sådana kommentarer. Vad skulle föräldrarna egentligen kunna säga? Ingen tycker väl att situationen är superkul. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-09-20 10:23 #4 av: OberonsMatte

I dagarna kunde man läsa om den här incidenten: http://na.se/nyheter/orebro/1.3160362-hugo-blev-svart-biten-pa-forskolan

Vad är era spontana reaktioner utifrån det som står i artikeln?

Sajtvärd Katter iFokus

Anmäl
2015-09-20 18:06 #5 av: Fingerprints

Jag och mina kollegor ska sätta oss och göra en handlingsplan just för detta imorgon (vi har ett barn som biter andra barn dagligen och vi måste sätta stopp nu). Vad har ni för tankar och idéer?

Mina tankar är dels att punktmarkera barnet ett tag så att vi kan stoppa det innan det händer och sedan dokumentera varje gång det händer/är på väg att hända så att vi kan lista ut när jag varför det händer.

Anmäl
2015-09-20 18:39 #6 av: regskylt

#5 problemet med att punktmarkera är att då"försvinner" en personal från barngruppen, och man är ju redan för lite folk. Sen så är det inte ens säkert att man lyckas hindra angrepp ändå.. 

Nej usch vad negativ jag låter, men det är en jättebra idé :)

Anmäl
2015-09-20 19:07 #7 av: Loris M

#5

Håller med #6 det är otroligt svårt att förhindra då det sällan finns någon logik i det hela. En del barn biter när de blir glada och uppspelta, andra när de är arga eller nyfikna. jag ogillar egentligen punktmarkering men i detta fall kan det ändå vara ett bra sätt. Bara ta bort barnet från situationen och ta hand om barnet som blivit attackerat. 

Just när det gäller vilan har vi gjort så att så fort vi upptäckt att något barn biter andra barn, har vi informerat föräldrarna och sagt att barnet kommer att sova ensamt på madrass i ett annat rum än andra barn. Det kan vara jobbigt för föräldrarna att höra men säkerheten måste gå före. Oftast löste vi det så att barnet sov i det rummet där vi vuxna var. 

Sen tänker jag om ni ändå vill försöka att komma underfund med hur och varför barnet biter så ni kan förebygga det... kan det vara bra att använda sig av ett observationsprotokoll. Det har jag gjort som både förskollärare och specialpedagog. Man gör en tabell och längst upp skriver i rutorna (vågrätt) ex. vem biter barnet, vilka andra barn är med, vad händer precis innan/efter, var är pedagoger, hur hanterar dem situation, hur regerar barnet. Sedan till vänster gör ni en kolumn och skriver datum och klockslag. Efter kanske tio gånger kan ni göra en tolkning av protokollet och försöka se ett mönster. Ni kanske upptäcker att det händer alltid vid samma tid, att pedagoger just då har uppmärksamhet på andra barn, att barnet är alltid argt eller liknande... då får ni lite ledtrådar om vad det kan handla om och när ni ska vara extra uppmärksamma. Men som sagt, det är ofta väldigt svårt att hitta någon vettig orsak just när det gäller barn som biter andra barn. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-09-20 19:16 #8 av: OberonsMatte

#5 En särskild handlingsplan för bitande är jättebra! På så sätt får alla pedagoger  veta hur det åtminstone är tänkt att de ska agera.

Att dokumentera bitincidenter (såväl skedda som förhindrade) är också jättebra av flera skäl. Dels får ni pedagoger underlag för att kunna urskilja vid vilken typ av situationer det sker och kan på så sätt ändra dessa och dels kan det vara underlag för att påvisa ett behov av fler personaltimmar.

Man kommer inte ifrån att det är personalkrävande att förhindra bitande eftersom det helt enkelt krävs att man punktmarkerar barnet. Istället för att vara en pedagog,  behöver man ofta vara två även om gruppen är liten. Att barn aldrig lämnas utan uppsikt (inte ens när de sover/vaknar) är också jätteviktigt.

Vid själva bitincidenten är det i första hand alltid den som blivit biten som ska tas omhand, men är man två kan en ta hand om den bitna och en den som bitit. Att komma långt efteråt och börja prata med det bitande barnet om en incident är meningslöst om barnet är litet.

I handlingsplanen bör också stå hur man behandlar bett. Enligt vårdguiden är det tvål och vatten som gäller om det gått hål. Om det blir infekterat är det vårdcentralen som gäller. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Manniskobett/

Sajtvärd Katter iFokus

Anmäl
2015-09-20 19:37 #9 av: OberonsMatte

Här är en uppföljande artikel till den jag länkade till i #4 http://na.se/nyheter/orebro/1.3162508-chefen-handelsen-ar-exceptionell

Sajtvärd Katter iFokus

Anmäl
2015-09-20 19:50 #10 av: Loris M

#4 

Det är flera saker jag reagerar på. För det första att tidningen gärna blåser upp saker och väcker ännu större irritation. Som att de skriver i början: Är du orolig för bristande tillsyn på förskolan? Kommentera! Som sagt, det här med bitande går ofta väldigt snabbt och vi är ofta maktlösa. Det behöver inte handla om bristande tillsyn.

Sen reagerar jag på föräldrarnas uttalande: 

"De tycker att personalen inte brydde sig efteråt. Pedagogerna vågade inte se dem i ögonen, låtsades prata i telefon när de var på förskolan. Och det dröjde länge innan en av dem ringde för att höra hur det var med Hugo." Funderar Att man inte bryr sig har jag otroligt svårt att tro. Jag har då aldrig haft ett barn som jag inte brytt mig om. När det sen händer sådana här hemska saker så blir man som pedagog naturligtvis bestört.  Sen säger de också:

"Framför allt är de arga på att de inblandade förskolepedagogerna får fortsätta att arbeta ihop. – De måste splittras och jobba ihop med andra personer, säger Ola och Åsa." Varför då kan man undra? Sen tar de upp andra märkliga saker som att det här barnet hade knuffat Hugo en annan gång. Alltså barn knuffas ibland och ska vi då se det som en varningssignal att barnet kan börja bitas också eller vad? 

När det gäller pedagoger så har de gjort fel tycker jag att de inte rapporterat tidigare incidenter. Men också att de lät det här barnet sova tillsammans med andra utan tillsyn om de visste att han var benägen att bitas. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-09-20 19:58 #11 av: Loris M

Missade ditt inlägg #9 när jag skrev #10. Men nu tar de upp igen att pedagogerna borde splittras. Förstår fortfarande inte varför och tycker inte att de gör en förklaring på det heller. 

Att rummet låg avsides är inte bra naturligtvis. Vi har aldrig suttit med barnen (efter att alla somnat) men då har vi varit i rummet bredvid och haft dörren öppen samt tittat till med jämna mellanrum. Oftast passar man på att ha raster när barnen sover. Då är det svårt att avvara en pedagog som ska sitta med barnen hela tiden.

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-09-20 20:27 #12 av: Fingerprints

Alltså blir det punktmarkering så menar jag  att någon ska ha ständig uppsikt över barnet - alltså inte på något sätt plocka undan barnet från andra barn (om barnet inte försöker bita någon såklarSkrattar) eller verksamheten. Jag personligen ser rätt tydligt på just detta barn när hen är på väg att bita, även om det många gånger går väldigt fort, så att någon är med barnet hela tiden tror jag skulle hjälpa mycket. Blir detta aktuellt så är det om vi får en vikarie i ett par veckor , vi pratade med vår biträdande chef om det i fredags och det låter inte helt omöjligt att vi kan få det. Bitandet har nämligen börjat oroa många föräldrar (och även barnen såklart) så vi vill få stopp på det direkt. 


Någon slags dokumentation ska det verkligen bli... listar vi inte ut vad det här beror på så kommer vi aldrig hitta någon lösning...

Tack Oberon för påminnelse om behandling av betten!! Jag har inte ens  tänkt på det. 

Anmäl
2015-09-20 20:51 #13 av: OberonsMatte

#12 Bra att den biträdande chefen också ser åtminstone ett eventuellt behov av personalförstärkning för att få stopp på bitandet! Att man sätter in konkreta åtgärder tidigt vinner man ofta på i längden. Bitincidenter är väldigt avskräckande för andra föräldrar och kan förutom oro och missnöje även leda till att föräldrar flyttar på sina barn och sprider ett dåligt rykte om förskolan.

För det barn som biter kan konkreta åtgärder genom vuxennärvaro förhindra att barnet växer in i rollen som "dum" , dvs den som andra barn är rädda för och den  som  vuxna är arga på. Att skapa positiva erfarenheter som överväger de tråkiga i antal är jätteviktigt.

Sajtvärd Katter iFokus

Anmäl
2015-09-21 11:38 #14 av: OberonsMatte

#10 och #11 Jag håller med och reagerade på samma saker som du. En annan sak som jag ställer mig lite frågande till är förälderns uttalande om bit-barnets föräldrar: "Det är bra människor som hade sökt hjälp för sin son. Vi tror att de har fått den hjälpen nu."

"Sökt hjälp för sin son" och "fått den hjälpen nu"... Vad då för hjälp undrar jag och var har de sökt den hjälpen?

Sajtvärd Katter iFokus

Anmäl
2015-09-21 15:18 #15 av: Loris M

#14 Just det! Det reagerade jag också på. Gillar verkligen inte att man så ofta nu för tiden söker hjälp och svar av professionella. Man tvingas in i en kultur där det mesta som avviker från normen ska diagnosticeras och diskuteras sönder. Vilket också bidrar till att föräldrarna känner sig misslyckade och att de inte duger. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.