Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (7) Senaste inläggen

Arbetslaget Arbetsmiljö Barns rättigheter, delaktighet och demokrati Bedömning och dokumentation Forskning Fritidshem Föräldrasamverkan Genus Hållbar utveckling IKT och digitalt lärande Info från admin Kvalitets- och utvecklingsarbete Ledning och organisation Lekar/undersökningar Lek och lärande Litteratur Matematik Naturvetenskap och teknik OT - Diverse Pedagogiska dilemman och svåra samtal Pedagogiska inriktningar Pedagogiska miljöer Samhällsdebatt Skapande och estetiska uttrycksformer Skola och förskoleklass Specialpedagogik Språk och flerspråkighet Styrdokument Tematiskt arbetssätt och projekt Tips och inspiration Traditioner och firande Undervisning i förskolan Utbildning och studier Utomhuspedagogik Värdegrundsfrågor Yrkesprofession Övrigt
Yrkesprofession

Viktigt att själv vara förälder?

2015-09-10 19:15 #0 av: OberonsMatte

Kan man bli en riktigt bra förskolepedagog utan att själv vara förälder? Är det ett minus eller plus att vara barnlös eller spelar det ingen roll?

Sajtvärd Katter iFokus

Anmäl
2015-09-10 19:19 #1 av: [NeferNefer]

Det tror jag absolut, det ska inte spela någon roll. Det viktigaste som jag ser det är att personen älskar barn och har en pedagogisk och uppfinningsrik ådra.

Med det sagt vill jag tillägga att jag en gång talade med en bekant som just är förskolepedagog, och hen sa att hen inte riktigt förstod varför föräldrarna var så om sig och kring sig över sina barn - förrän hen själv fick barn.

"All tid måste förflyta i sin egen takt. Ibland dricker man kaffe. Ibland dricker man kaffe inte." (Mikael Niemi)

Anmäl
2015-09-10 19:27 #2 av: Artlink

Det är olika från person till person tror jag. 

Jag kan tänka mig att det kan vara svårare att förstå föräldrarnas kamp på morgonen,  regnkläderna som blev kvar hemma, blöjpaketet...nu igen(!),  ändrade schematider osv.  Det är bra mycket lättare att fostra andras barn än sina egna och det är lätt att bli expert som pedagog. Det kan vara lättare att ha empati om man suttit i samma sits själv. MEN...

En pedagog som har haft småbarn, och som allt har flutit på för kan också bli arrogant och tycka, -Tsss, det där fixade jag själv med tre barn fast maken låg ute på jobb. 

Jag vet en lärare som skröt om hur enkelt det var att ha med sig spädbarn på universitetet när hon läste till lärare. -Inga problem alls! Ammade i pauserna och sedan sov hon under föreläsningarna.

Jag kan säga...det hade inte funkat med min son...

Jag tror att man som förskolelärare ska vara ödmjuk, både inför sådan man själv inte har någon erfarenhet om, som egna barn, vara på flykt, ny anländ, ung förälder osv men också om man har erfarenhet för just MIN erfarenhet är inte den enda och absolut  inte den enda rätta i alla lägen. Alla föräldrar har olika bakgrund. Olika resor som präglar deras föräldraskap. Hus kan vi vara så övermäktiga att vi har rätt att döma dem?

Sajtvärd: Yoga & Meditation iFokus
Medarbetare: Stenar i Fokus

Anmäl
2015-09-10 20:58 #3 av: Loris M

Väldigt bra svar både #1 och #2  Blommasom också är i linje hur jag själv tänker. Just ödmjukhet som Artlink tar upp, är det magiska ordet. Ödmjukhet inför andras upplevelser och erfarenheter. 

Att vara förälder är absolut det tuffaste jobb man kan ha. Det svåra är att det inte finns en manual. Man får göra fel och göra om många gånger. Som pedagog har man en utbildning och på sätt och vis en manual. Att vara pedagog till andras barn och göra rätt är betydligt lättare än att vara förälder. Jag vet inte hur många gånger jag skrattat med min man när vi ställs inför olika problem med våra barn, för då brukar han säga: "Det är ju du som pedagogen!" och egentligen borde veta hur man gör. I själva verket har han alltid varit duktigare med våra barn än jag är. Förlägen Därför har jag stor respekt och förståelse för andra föräldrar. Jag vet hur tufft det är. Om man själv inte har barn blir det kanske svårare att inse skillnad och att sätta sig in i att det som fungerar på förskolan inte går lika smidigt hemma. Så när det gäller föräldrar så tror jag att det kan vara fördelaktigt att man själv är förälder. 

Men det är absolut inte avgörande för att man ska vara en bra förskolepedagog. Då har man ett uppdrag, en utbildning och gör sitt jobb. Det har inte något med föräldraskap att göra. Så jag skulle säga att det inte spelar någon roll om en pedagog är förälder eller inte för att hen ska kunna göra ett bra jobb. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-09-10 22:25 #4 av: Artlink

"det är ju du som är pedagogen" -Det får jag också alltid höra från min man när det är konflikter med barnen! Och nu är de 15 resp 20 årGalen...

Sajtvärd: Yoga & Meditation iFokus
Medarbetare: Stenar i Fokus

Anmäl
2015-09-11 13:04 #5 av: OberonsMatte

Jag har hört en förälder säga att man inte borde få arbeta i förskola om man inte själv är förälder...Snopen För mig som är förskollärare, men inte förälder, kändes det verkligen inte kul att höra! Som att jag, trots utbildning, kunskap och all erfarenhet  jag samlat på mig ändå (i hennes ögon) kunde direktdiskvalificeras som pedagog på grund av det faktum att jag inte har egna barn.

Att vara pedagog och att vara förälder är helt olika saker anser jag. "Mina barn och  andras ungar" lyder ett talesätt och det gäller nog även för de föräldrar som råkar arbeta som pedagoger. Man kan tycka om andras ungar väldigt mycket när man lärt känna dem, men aldrig så mycket som sitt eget om man nu har något. Blinkar

Jag har också märkt att det ibland uppfattas som känsligt eller provocerande att vara förskollärare utan egna barn. En del utgår ifrån att man är ofrivilligt barnlös och "tycker synd om", och får de veta att det är självvalt förstår de ingenting och tycker att man är underlig.

När man arbetar i förskola vet man precis hur jobbigt det kan vara med barn. Inte bara ett barn, utan alla olika varianter av barn. Man vet hur stora skillnaderna kan vara och att det inte går att jämföra vissa barn med andra. När jag går hem efter en arbetsdag har jag ägnat hela dagen åt andras barn och jag personligen skulle faktiskt inte orka med att ägna resten av tiden åt egna barn. Eller orka skulle jag väl göra, för det gör man ju, men jag är alltför medveten om vad som krävs i tid, tålamod och engagemang för att sakna det på min fritid.

Sajtvärd Katter iFokus

Anmäl
2015-09-11 14:18 #6 av: Loris M

#5 Vi människor är rätt så dömande och så fort något avviker det minsta från normen så blir det konstigt. Jag har full förståelse för hur du tänker kring "Skulle inte orka....". Jag vet inte hur många gånger jag tänkt när mina barn var små: Tänk att kunna komma hem från jobbet och bara sätta sig i soffan och att en kopp kaffe! Det kan man inte om man har barn, utan då blir det fullt upp direkt med middag, läxor, fotbollsträningar och allt vad de håller på med. 

Men det finns en romantisering kring att ha barn. Man ska helst tycka att det är underbart att ha barn och man ska helst hinna med att göra en karriär, vara en bra mamma, och hinna med att förverkliga sig själv, gå kurser och ha många vänner. Precis som om vi var supermänniskor. Visst är det fantastiskt på många sätt att vara förälder, men det är jobbigt och krävande också. Att som pedagog säga att man bli trötta på sina egna barn eller att man inte vet hur man ska göra i vissa situationer är lika "fel" (i mångas ögon) som att välja bort föräldraskapet när man jobbar med barn. För mig är det två olika saker som inte har med varann att göra.

Jag har träffat studenter som jobbat på förskolan innan och som inte har egna barn. Man hör ofta att de inte räknas eller duger i föräldrarnas ögon lika mycket när de ska be om råd som de som har egna barn. Samma gäller för unga studenter/förskollärare utan barn. Men förutom att bli sedda som mindre kunniga av föräldrar blir de även sedda på samma sätt av sina kollegor. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-09-11 16:01 #7 av: Artlink

#6 Bra tankar och bra skrivet!

Men det finns en romantisering kring att ha barn. Man ska helst tycka att det är underbart att ha barn och man ska helst hinna med att göra en karriär, vara en bra mamma, och hinna med att förverkliga sig själv, gå kurser och ha många vänner. Precis som om vi var supermänniskor. Visst är det fantastiskt på många sätt att vara förälder, men det är jobbigt och krävande också

Precis så ä det och jag tror att man måste få lätta på ventilen och erkänna att varje dag med småbarn inte är ett stort rosa dus och dus och inlindat i mjuk bomull. Bara att få säga högt -Det är jobbigt med barn ibland- gör att det genast känns lite lättare. Det betyder inte att man hatar barn. Det betyder inte att man inte vill ha barn. Det betyder inte att man ångrar att man skaffade barn. Nej, man bara erkänner att myntet har två sidor och man måste acceptera båda. Det är jobbigt i bland och det är precis lika rätt som att det är supermysigt ibland.  Hjärta

Sajtvärd: Yoga & Meditation iFokus
Medarbetare: Stenar i Fokus

Anmäl
2015-09-11 18:22 #8 av: Loris M

#7 Det betyder inte att man hatar barn. Det betyder inte att man inte vill ha barn. Det betyder inte att man ångrar att man skaffade barn. Nej, man bara erkänner att myntet har två sidor och man måste acceptera båda.

Precis! Jag har valt att ha barn och jag har aldrig ångrat det. Men det betyder inte att jag tycker att det är underbart mest hela tiden. 

Första veckan efter semestern var det relativt tomt på mitt jobb och många kollegor var fortfarande hemma. Jag hade lika gärna kunnat jobba hemifrån men valde att åka till jobbet. När jag gick till personalrummet för att ta en kopp kaffe hittade jag en kollega som är småbarnsförälder och som satt helt själv och bara njöt. Då sa hon att hon åkte till jobbet fast hon inte behöver för att komma bort från barnen och få en egen stund. SkrattarNu känner ju vi varandra väl och är vänner också, men jag tror inte att det finns så många som skulle erkänna något sådant. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-09-15 11:26 #9 av: Ria74

För min del tycker jag inte det har någon betydelse om personen som jobbar på förskolan har barn eller inte. Personligheten är helt klart viktigare och att hen tycker om att arbeta med barn.

På vår förskola har en av pedagogerna egna barn och dom fyra andra är barnlösa. Det påverkar på inget sätt varken hur jag ser på pedagogerna eller deras skicklighet.

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

Anmäl
2015-09-15 11:28 #10 av: Fridaaaa

Om man är förälder eller inte har inget med hur man blir som pedagog anser jag.

 Medarbetare: rexkaniner, Support. Hundar

Min blogg Besök gärna! :D

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.