Annons:
Etiketterspråkflerspråkighet
Läst 2404 ggr
MelodyX
2015-09-10 23:07

Tankar kring flerspråkighet...

Jag var på en föreläsning förra året om barns möjlighet att lära sig språk och det fanns då en tjej med som hade fem olika språk omkring sig (mamma och pappa var båda från olika länder och hade föräldrar som var detsamma) och pratade flytande alla fem, barnet var åtta år. 

Vi själv flyttade till Malta när barnen var två och tre, den minsta hade inte börjat tala svenska ännu då han var sen i talet. Idag har vi kommit hem igen, barnen är fyra och fem. Då min nuvarande man är arabisk kan barnen lite arabiska och dessutom engelska flytande. Sonen, som inte kunde prata när vi flyttade utomlands blev väldigt sen i språket och får gå extra hos pedagog och logoped för att träna. Dock verkar det vara just svenskan som är problemet och ligger så att säga svårt i munnen, sonens bästa kompis är från Ukraina, och henne pratar han ryska med? Arabiskan är inte heller något problem med uttalet de meningar och strofer han kan, engelskan något svårare men det svåraste språket verkar vara just svenskan? 

Jobbar ni på förskolor där man blandar mycket språk? Hur enkelt lär sig barnen svenska till exempel? Eller kan det vara så att svenskan är ett väldigt svårt språk rent uttalsmässigt och det blir så mycket lättare att lägga andra språk i munnen?

Annons:
OberonsMatte
2015-09-10 23:12
#1

Är du konsekvent med att tala svenska till barnen?

Sajtvärd Katter iFokus

MelodyX
2015-09-10 23:20
#2

Jag pratar bara svenska med barnen, men då mannen tar hand om dem en hel del då jag ibland jobbar dygn och vi är en flerspråksfamilj får de in engelskan och viss arabiska på det sättet. Läser jag godnattsaga blir det en svensk, läser han godnattsaga blir det en engelsk eftersom han inte kan svenska. Jag ser inte det som ett problem, snarare tvärtom, det är bra att kunna språk i dagens globala värld, jag ville bara höra andras erfarenheter om barnens möjligheter att lära sig språk och om det kan vara så att svenska är ett svårare språk att uttala eftersom sonen gärna tar alla andra språk han kan i första hand.

OberonsMatte
2015-09-10 23:45
#3

Jag tror inte att svenska är svårare än andra språk att tala.  Förstår ditt barn vad du säger på svenska, men svarar på ett annat språk är det kanske så att han helt enkelt inte vill tala svenska än. Gick barnet på förskola på Malta och vad pratade man i så fall där?

Min erfarenhet är att flerspråkiga barn ofta väljer bort något eller några språk när de är små. De förstår, men talar det inte själva. Ibland är det svenskan, men lika ofta är det något av de språk som talas hemma.

Sajtvärd Katter iFokus

Loris M
2015-09-11 07:17
#4

Kikar in här lite snabbt, men har inte tid att svara jag ska strax åka till jobbet. Mina egna  barn är flerspråkiga och sen är det här ett ämne som jag tycker är jätte intressant. 

Återkommer senare under dagen…..

MelodyX
2015-09-11 08:36
#5

Barnen gick på skola på Malta (förskoleklassen, vilket visserligen inte är obligatoriskt men som är det enda alternativet som inte kostar pengar inom barnomsorgen, startar när de är 3, skolan börjar med skolplikt från 5, de följer det enkelska systemet) och de har engelska och maltesiska där (skolorna i det området vi bodde var dock engelska, men maltesiska ingår som ett ämne kan man säga, skulle tippa på att det är därför de snappat upp en hel del arabiska av mannen också, då maltesiskan ligger väldigt nära den). 

Han förstår vad vi säger, vi förstår dock inte han när han pratar på svenska. Hans svenska ligger kanske på en tvåårings nivå i uttal.

Loris M
2015-09-11 14:59
#6

Det svenska språket är varken svårare eller lättare än andra språk för barn. Ett nyfött barn har kapacitet att lära sig utan några problem vilket språk som helst. Det som avgör hur det blir är hur stor tillgång är till de olika språken. Jag tänker att det inte alls är konstig att ditt barn har svårast just för det svenska språket. Flerspråkiga barns språkutveckling är ofta något försenad i jämförelse med enspråkiga barn. Att ni sen flyttade till ett annat land när ditt barn var två år och kanske var på väg att börja prata svenska innebär att barnet  inte längre hade samma tillgång till det svenska språket utan fick då tillgång till ytterligare andra språk som talades i omgivningen.  Svenskan fick hon då enbart från dig, eftersom jag antar att du och din man kommunicerar på engelskan. Vilket innebär en väldigt begränsad tillgång till det svenska språket. 

När ditt barn sedan kanske började erövra engelska och maltesiska flyttade ni igen och tillgången till dessa språk minskade. Din man verkar prata både engelska och arabiska med barnen. Varför gör han det? Det gör det ännu svårare för barnet att utveckla och veta vad hens modersmål blir. Din man borde egentligen (enligt språkforskare) prata enbart arabiska med barnen om ni vill att de ska kunna det språket och du enbart svenska. 

För att barnen ska kunna prata flera språk måste de alltså få tillgång till alla dessa språk. Både i hemmet (när det gäller modersmål) men även i omgivningen. Får de det inte från omgivningen (om ni bor i ett land där man inte pratar barnens modersmål) så måste ni se till att de får det på annat sätt. Ex. genom att titta på TV-program på modersmålet eller läsa sagor m.m. 

Att barnen blandar språk är ganska vanligt. det gör även vuxna som är flerspråkiga. Det handlar inte om att de inte kan hålla de olika språken isär (som man trodde förr) utan att man helt enkelt har tillgång till alla dessa språk men att man ibland hittar ett ord snabbare i det ena språket. 

Sen undrar jag om ditt barn har en Språkstörning och därför får stöd av logoped eller handlar det enbart om uttalet? När det gäller flerspråkiga barn så är det svårt att veta ibland om det handlar om Språkstörning eller inte. Många blir tyvärr feldiagnosticerade. vet inte om du sett att jag skrivit en artikel om Flerspråkighet? Om du trycker på det understrukna ordet Flerspråkighet så kommer du direkt till artikeln. Den är bra och informativ (tycker jag som skrivit den :)) och bygger på senaste forskning om Flerspråkighet.

Annons:
MelodyX
2015-09-11 16:29
#7

Min man (som inte är far till barnen) pratar inte arabiska med dem, all kommunikation sker på engelska då de är relativt trygga i det språket, däremot pratar min man mycket arabiska med sin familj och med sitt jobb som han när han är här sköter via skype, så jag antar det är därifrån barnen snappar upp det (plus att jag själv läser arabiska på universitetet och jag och min man kan prata för att jag ska lära mig, dock är det ganska sällan). Sonen går ju hos logoped och talpedagog, K och G ljudet fungerar inte alls, enligt logopeden är det vanligt hos barn som har mer "grumliga" språk i huvudet. Jag skulle ju inte säga att engelskan är grumlig, men arabiska, maltesiska och ryska är det ju ett helt annat uttal på orden och de uttalen klarar han bra.

OberonsMatte
2015-09-11 17:11
#8

#7 Att barn börjar med att använda främre munljud som t och d istället för k och g (som ligger långt bak i munnen) är vanligt och helt normalt. Uttalar din son k-ljud och g-ljud helt korrekt på engelska?

Sajtvärd Katter iFokus

MelodyX
2015-09-11 17:36
#9

Korrekt och korrekt, betydligt bättre i alla fall. Arabiskan, som har gljuden längre ner från halsen så att säga, har han inte problem alls med. Svenska envisas han dock att flytta fram ljuden.

OberonsMatte
2015-09-11 17:48
#10

#9 Kan det inte vara så att han helt enkelt har ett mer omoget och outvecklat tal när det gäller svenskan just för att det inte används (hörs och talas) i samma utsträckning i hans vardag? Förståelsen för vad orden betyder kommer ju alltid först och korrekt uttal först senare.

Sajtvärd Katter iFokus

Loris M
2015-09-11 18:07
#11

#7 Okej, då har jag missuppfattat. Jag trodde att ni ville att barnen ska kunna både arabiska och svenska. Det var därför jag ifrågasatte att din man inte pratar konsekvent arabiska med dem. Det låter som att engelska är deras starkaste språk och att det är det som är deras första språk. 

Men annars är det bara en fördel att kunna snappa upp olika språk och kunna lite även om man inte talar obehindrat. Jag kan tänka mig att det svenska språket kommer nu naturligt in då ni flyttat i Sverige. 

Annars om man väljer att aktivt arbeta för att barnen ska kunna flera språk så kan det bli så som du skriver i #0. Men det förutsätter att man arbetar aktivt med alla de språken och att barnen har tillgång till det. Jag har en kollega som har annan bakgrund än svensk och är gift men en man som kommer från ett annat land än hon själv. De har svenska som sitt gemensamma språk och har valt att lära barnen båda deras språk. Så deras barn pratade flytande 3 språk redan vid tre- fyraårsåldern.

MelodyX
2015-09-11 18:13
#12

Jag ser det som positivt att de kan engelska, det är ju bra att kunna liksom tänker jag och det är bra att mannen är här ibland för då blir det bara kommunikation på engelska (även om han blir irriterad, han vill ju lära sig svenska 😉)

#9 Så kan det ju vara förstås, jag upplever det dock som att ordförrådet är lika stort i engelska och svenska, arabiska pratar han en hel del strofer i och ryska, tja, det är ju inte jag så bra att avgöra, mamman dock till hans bästa kompis säger att han med sin bästa kompis pratar helt ok ryska.

Loris M
2015-09-11 18:27
#13

#12 Det är ju så häftigt egentligen att barnen har så lätt att kommunicera och lära sig nya språk. Tänk vilken rikedom att kunna så många språk! Det blir väldigt fördelaktigt och attraktivt sen när ditt barn växer upp och reser eller söker jobb….

Annons:
[Thiah]
2015-09-12 18:54
#14

Eftersom jag bor i finland så är två-flerspråkighet inget ovanligt för mig.  Har ofta hand om barn som har 2-5 språk utan större problem.  Ibland är barnen sena (enligt normen) i sitt talande men kommer ikapp med råge senare. I finland är man så van att ha flerspråkiga barn att det känns konstigt för mig att det ens diskuteras. :)

MelodyX
2015-09-12 20:18
#15

På vilket sätt anser du att det är konstigt att det diskuteras? Det pågår oerhört mycket forskning om just Flerspråkighet bland barn på internationell nivå, har du missat det?

[Thiah]
2015-09-12 20:21
#16

#15 anser det konstigt för att det i finland är så vanligt. Menar inget illa alls utan bara att för oss här är det så vanligt .

MelodyX
2015-09-12 20:50
#17

Fast det är vanligt på Malta  (där man ju också har två språk och dessutom många som kommer från både tre och fyra andra länder med tanke på igamingindustrin) och Canada också, ändå forskas det otroligt mycket om just Flerspråkighet hos barn (föreläsningen jag var på drevs till exempel av en kanadensisk forskare). Det är väl dessutom framforskat att barn med Flerspråkighet i större mån utvecklar en tendens till att stamma (gäller dock tack och lov inte mina barn). Jag ser det som vilken diskussion som helst, i så fall skulle det bli svårt att diskutera något alls om man ska gå efter hur vanligt saker och ting är och sedan bara förhålla sig till att det är på det viset…

Loris M
2015-09-12 21:02
#18

Forskning om Flerspråkighet (och diskussioner) är självklart super viktiga. För bara 30-40  år sedan avrådde man föräldrar från att prata modersmålet med barnen. Och på sjuttio talet trodde man fortfarande att barnen inte klarade av att lära sig två språk eller fler samtidigt. Man trodde att det skulle leda till förvirring, identitetskris och i värsta fall psykisk sjukdom. Idag vet man tack vare forskning att barnen klarar galant att lära sig fler språk samtidigt och att det t.o.m. är lättare för flerspråkiga att lära sig ett ytterligare språk.

OberonsMatte
2015-09-12 21:13
#19

Hur är det med begreppet "halvspråkighet", dvs. att man bara har mer eller mindre  grunda kunskaper i alla språk? Finns det en konkret risk för det för barn som växer upp i flerspråkiga miljöer?

Sajtvärd Katter iFokus

Loris M
2015-09-13 12:28
#20

#19 Allt hänger på hur mycket stimulans och hur stor tillgång till språken barnen får. En del föräldrar till flerspråkiga barn är själva osäkra och även rädda att barnen inte ska kunna svenska så de både blandar språken eller pratar mest svenska med dem. Det blir ofta ett dåligt val. De kan barnet bara grunder i sitt modersmål och kanske aldrig lär sig så pass bra att de kan kallas för flerspråkiga.

Annons:
Magi-cat
2015-11-09 11:28
#21

Jag har inte läst själva källan, men enligt artikeln pekar en avhandling vid Uppsala universitet på att särskilt flerspråkiga barn kan ha extra nytta av pekplattor.

Nu gällde det här förskolegrupper då barnen talar både svenska och finska . De lärare som inte kunde finska så bra kunde ändå stiumlera barnens språk genom att låta dem öva på finska genom pekplattans appar.

"Petra Petersen konstaterar i sin licentiatavhandling att oavsett språk har pekplattorna stor pedagogisk betydelse för alla barn, eftersom de kan arbeta självständigt och blir mindre beroende av vuxna. "

http://hbl.fi/nyheter/2015-11-09/777446/pekplatta-extra-bra-flersprakiga


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Carerik
2016-05-06 18:02
#22

#20, du har alldeles rätt! Det viktigaste är att varje förälder konsekvent pratar sitt " hjärtats" språk, dvs modersmålet. Sen att familjen har ett gemensamt språk ex engelska påverkar ej barnen negativt. De flesta barn idag har långa dagar på fsk så självklart lär de sig det språk som talas där .

Upp till toppen
Annons: