Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (7) Senaste inläggen

Arbetslaget Arbetsmiljö Barns rättigheter, delaktighet och demokrati Bedömning och dokumentation Forskning Fritidshem Föräldrasamverkan Genus Hållbar utveckling IKT och digitalt lärande Info från admin Kvalitets- och utvecklingsarbete Ledning och organisation Lekar/undersökningar Lek och lärande Litteratur Matematik Naturvetenskap och teknik OT - Diverse Pedagogiska dilemman och svåra samtal Pedagogiska inriktningar Pedagogiska miljöer Samhällsdebatt Skapande och estetiska uttrycksformer Skola och förskoleklass Specialpedagogik Språk och flerspråkighet Styrdokument Tematiskt arbetssätt och projekt Tips och inspiration Traditioner och firande Undervisning i förskolan Utbildning och studier Utomhuspedagogik Värdegrundsfrågor Yrkesprofession Övrigt
Värdegrundsfrågor

Prata om kött?

2015-09-29 15:49 #0 av: Em_

Jag undrar hur man brukar prata om kött och rovdjur i förskolan. Jag råkade höra ett långt samtal på en djurpark i somras som jag inte kan släppa riktigt. Vi var många besökare som stod och tittade när en tiger fick en kosvans att tugga på. Runt mig stod en familj som jag uppfattade som farmor, vuxen son och sondotter. Flickan var 4-6 år kanske. (Svårt att gissa ålder, men hon använde långa tydliga meningar.) När flickan fattade att det var en riktigt kosvans tigern åt kom en strid ström av "förklaringar" från de vuxna. Kon ville inte ha den längre, behövde den inte mer, hade tappat den, gett bort den, det skulle växa ut en ny svans på kon och så vidare. 

Kärringen i mig var väldigt sugen på att förklara hur det låg till för jag tycker det är viktigt att barn får en riktigt bild av verkligheten. Även om det inte är läge att dra hela sanningen behöver man inte ljuga rakt ut gång på gång. Med tanke på de vuxnas desperata cover up tänkte jag att flickans utflykt skulle bli förstörd om jag sa som det var, och det var ju trots allt inte hennes fel, så jag sa inget. 

Jag undrar hur man gör i förskolan, pratar man om att djur äter djur och var köttfärssåsen kommer ifrån, eller ligger det helt på föräldrarna? Är det något som aktivt ser till att barnen får veta, eller pratar man bara om det om barnen frågar?

Anmäl
2015-09-29 18:05 #1 av: Loris M

Det är en bra fråga och personligen tycker jag att det är lite jobbigt att behöva prata om det med barnen. Inte bara med mina förskolebarn utan även mina egna. Kanske mest för att jag som köttätare ifrågasatt många gånger om det verkligen är nödvändigt att äta kött. Om man själv är kluven i frågan så blir det betydligt svårare att ge en bra förklaring till barnen.

Men självklart har jag pratat om det med barnen på förskolan. Barnen undrar en massa saker och då kan man inte hänvisa till föräldrar. Det brukar oftast komma rätt så naturligt vid måltider. När vi sitter och pratar om grönsaker, frukter och annat vi har på bordet. Oundvikligen kommer vi in på köttet och vad det är för något. De flesta barn ser köttet i affärer och i små förpackningar och då är det inte lätt att veta var det kommer ifrån. En del blir lite ledsna, en del fundersamma (om det är första gången de hör det) och en del reagerar inte alls. Men jag tycker absolut inte att man ska göra som familjen som du träffade och undvika säga hur det är. Vi kan också komma in på det när vi pratar om olika djur och vad man får från dem. 

Jag ser det som självklart att prata om kött på samma sätt som annan mat. Jag har haft barn som ätit vegetariskt kost och då blir det ju också nödvändigt att prata varför vissa inte äter kött eller mat som de är allergiska mot o.s.v. Barnen är otroligt förstående och det är ofta vi vuxna som krånglar till det helt i onödan, precis som familjen som du träffat gjorde. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-09-29 22:16 #2 av: Fingerprints

Jag  blev vegetarian för några månader sedan och sen dess har barnen frågat VARJE lunch varför jag äter annan mat och när jag förklarar att jag inte äter kött frågar de alltid varför. Detta har skett varje dag nu  och jag vet inte om det är för att det här är ett helt nytt fenomen för dem eller för att de är nyfikna och vill veta mer.  Jag försöker här vara försiktig med att inte påverka barnen med mina egna värderingar i frågan men berättar ganska sakligt varför jag valt att inte äta kött och då ingår det ju att berätta att de barnen äter är ett djur. - Det vill jag aldrig undanhålla för dem för det tycker jag är viktig att de vet.  Det verkar dock vara svårt för mina barn att ta in och jag vet faktiskt inte hur mycket djupare in jag vågar gå i det utan att få arga föräldrar på halsen efter att barnen matvägrat hemma när det serverats kött eller dylikt. 

Anmäl
2015-09-30 09:02 #3 av: Loris M

#2 Det är en känslig fråga och jag tycker inte att man ska gå in så djupt och påverka barnen med sina värderingar. En del som är vegetarianer (hoppas att jag inte retar upp någon nu) är väldigt extrema och kallar köttätare för mördare m.m. Här är det viktigt tycker jag, att precis som du skriver, försöka vara saklig. Precis som vi köttätare ska berätta var köttet kommer ifrån så ska vegetarianer berätta att det är ganska normalt och vanligt att människor äter kött utan att lägga fram det som en förskräcklig handling. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2015-09-30 10:09 #4 av: MelodyX

För min del, i princip uppväxt på bondgård, tycker jag det är så självklart att djur blir mat att jag inte ens reflekterat över frågan. Däremot skulle jag bli mycket irriterad om någon försöker få över sina värderingar på mina barn. Vi äter kött, då får man förhålla sig till det (min personliga erfarenhet är mitt ex syster - den extremare varianten av vegan - som har suttit och berättat för barnen exakt hur våra mjölkkor har det och hur man behandlar kycklingar och grisar, jag hade stora problem att få mina barn att äta kött efter det så henne /systern/ skulle jag nästan kunna spöa upp vid det tillfället kan jag ärligt talat säga, speciellt eftersom hon inte lever som hon är eftersom hon har ett gäng halta 30-åriga hästkrakar i hagen som hon är för blödig för att ta bort).  Förskolan vår har nog inte så många sådana diskussioner tror jag, de har studiebesök på gårdarna runt förskolan varje år och har tillgång till nötköttsfarm, mjölkfarm, ekologisk grisfarm och på alla dessa ställen finns dessutom höns så den delen ser barnen också, tror deras funderingar om kött får svar automatiskt där (för de som inte kommer från bondgårdar själva, en del gör ju det också). Själva funderar vi på att skaffa höns och kaniner för att ha som mat, då får även mina barn lära sig det av egen erfarenhet och dessutom äter de enbart djur de kommer veta ha haft det bra. 

Anmäl
2015-09-30 10:58 #5 av: OberonsMatte

#0 Det är nog så att vi ofta undviker att tala om att köttet vi äter kommer från djur. Att mjölken kommer från kon är lättare att säga än att köttet gör det, eftersom förutsättningen för kött är slakt. Att man odlar mat (frukt, grönsaker och grödor) är också något man gärnar pratar om, men inte att man föder upp djur enbart för slakt. Lamm, kyckling och fisk hörs ju (för den uppmärksamme) på namnet vad det kommer ifrån, men kött, fläsk och nöt är förmodligen mer diffust för ett barn.

Att rovdjur äter andra djur tycker jag dock inte alls känns lika känsligt, så jag förstår inte alls varför familjen i djurparken lindade in det så där för flickan. Hon var dessutom så pass stor att hon förmodligen genomskådade att förklaringarna inte var sanna.

De gånger jag har pratat med barn om att köttet vi äter har varit ett djur har ingen hittills reagerat känsligt på det. De gnager t.ex. gladeligen kött från grillade kycklingben, något som jag själv tycker är ganska läbbigt eftersom det är så tydligt då vad köttet faktiskt är. Jag tror att barn i förskoleåldern ofta är för små för att de ska fundera så mycket på samvetsfrågor kring kött.

Att en del äter annan mat är något som förekommer ganska ofta i förskolan. Någon är vegetarian , någon är vegan, några har olika allergier, några äter inte fläsk... Frågor om varför någon äter annan mat förekommer ibland, men då räcker det oftast med ett väldigt enkelt svar. "Hon är vegetarian så hon äter inte kött" accepteras likaväl som "hon är allergisk, så hon tål inte fisk".

Sajtvärd Katter iFokus

Anmäl
2015-09-30 11:14 #6 av: OberonsMatte

#4 Usch och fy för ditt ex syster som utsatte dina barn för den typen av propaganda. Att vi har ett fungerande djurskydd och att djurhållning och djurhantering förbättras är något man kan strida för utan att välja bort köttätande. Att belasta barn med svåra etiska samvetsfrågor kring mat är aldrig rätt.

Sajtvärd Katter iFokus

Anmäl
2015-09-30 12:50 #7 av: MelodyX

Det tar ett tag innan jag blir irriterad om andra försöker uppfostra mina barn kan jag ärligt talat säga, i sådana här fall anser jag dock att man går över gränsen, det tog nog i alla fall två månader innan dottern, fem år, provade kött igen efter systerns tilltag (och systern fattade inte alls vad hon gjort för fel, "det borde ju vara barnets sunda val som jag som förälder borde lyssna på". 

Anmäl
2015-09-30 13:10 #8 av: OberonsMatte

#7 Som vuxen kan man ta ansvar för att man får i sig det kroppen behöver även om man utseluter kött, men barn är ofta kräsna och äter helt enkelt inte det de inte "gillar". Jag hade ett vegan-barn i min barngrupp en gång som enbart åt potatis, och knappt det!

Sajtvärd Katter iFokus

Anmäl
2015-09-30 18:28 #9 av: Em_

Roligt att höra att förskolan inte lägger locket på i alla fall Glad

Anmäl
2015-09-30 21:40 #10 av: Fingerprints

#3 Sådan är inte jag med min vegetarism då jag tror att det har motsatt effekt, bättre att vara pedagogisk och informerande när man pratar om det (med både barn och vuxna). 
Ja, precis som att jag ändå vill få fram (fortfarande utan värdering) att det är normalt och vanligt att inte äta kött. Glad 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.