Annons:
Etikettsamhällsdebatt
Läst 1506 ggr
Loris M
2016-01-30 14:25

Behövs förskolan?

Ibland är det väldigt intressant att följa debatten i TV, tidningar och andra medier om ett visst fenomen och i en viss tid. Under de senaste månaderna har vi kunnat läsa en hel del negativt om förskolan. Oftast är det någon artikel eller insändare i en tidning som kommer med något drastiskt/uppseendeväckande/skrämmande påstående eller iakttagelse och sen är karusellen i gång. Det byggs på och till slut kan även saker som är fullständigt oresonliga och rent av felaktiga, få fäste och etableras som sanningar. Ungefär så fungerar rasistiskt propaganda eller vilken propaganda som helst egentligen. 

Vet inte om ni varit uppmärksamma på det, men förskolan har det, som sagt, skrivits mycket negativt om på sista tiden. Det var någon förälder som kom för att hämta sitt barn på förskolan och såg att det var flera barn som stod och grät och att ingen såg (enligt henne). "Nyheten" spreds och fick stora rubriker precis som om det var en världsnyhet. Efter det skrev en förskollärare i samma tidning ett öppet brev till föräldrar och förklarade under vilka svåra arbetsförhållanden de arbetar och menade att barnen egentligen inte behöver förskolan så som den ser ut idag. 

Sedan var det förstås dags för sakkunniga att uttala sig. Skolinspektionen gjorde s.k. "flygande granskningar" och konstaterade att förskolorna brister i uppsikten över barnen. Samt att lärande i tamburen många misslyckas med och att det ibland handlar enbart om kommandon och tillsägelser. 

Slutligen kunde vi ifrågasätta förskolans existens och undra om inte förskolan blivit vår tids barnhem. Den institutionaliserande uppväxten ifrågasätts och skribenten undrar om inte barn är ledsna och längtar efter sina föräldrar mest hela tiden. De drar upp även en mycket gammal teori, anknytningsteori, som även den plötsligt får mycket plats och uppmärksamhet. Den trygga anknytningen i början av barnets liv är hotad.

Så helt plötsligt, på bara ett par månader går vi från att tycka och veta att förskolan är bra för barnen och barnens utveckling och lärande till att tycka att barnen kanske ändå mår bäst av att vara hemma med sina föräldrar. Allt som skrivits har inte stöd i forskningen men det verkar inte spel någon roll när karusellen väl är igång. 

Har ni tänkt på det? Varför är det så? Vad har ni för tankar om varför förskolan framställs på det här sättet just nu?

Annons:
Loris M
2016-01-30 14:56
#1

Eller överhuvudtaget, vad tänker ni om det som skrivits i artiklarna/länkarna ovan?

Aleya
2016-01-30 15:00
#2

Det är bra att barn får komma ut och vara med andra i sin ålder. Hur ska man annars lära sig att vara social?
Om inte förskolan fanns så undrar jag hur många barn som skulle ha svårt att sedan komma in i sociala sammanhang i skolan exempelvis. Eller bara få sitta hemma som barn tänker jag.

Det är ju dock horribelt att alla ska hålla på att slita ut sig.

Sen gillar ju tingar att vrida saker sönder och samman, och det bör man komma ihåg. särskilt de större som "baserar allt på forskning"(ibland är det nog bara skribentens egna åsikter kan jag tycka) och att man ska göra si och så.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Magi-cat
2016-01-31 08:44
#3

Råkade just läsa den där artikeln i DN Debatt om institutionaliserad barndom och att "dagis" skapar mähän till föräldrar som blir helt hjälplösa i förhållandet till barnet…

http://asikt.dn.se/asikt/debatt/har-forskolan-blivit-var-tids-barnhem/dagis-skapar-osjalvstandiga-individer/

Varför det blir så mycket just nu vet jag inte, men pendeln slår alltid från ett utslag till ett annat. Kanske är det resursbrist som diskuteras ibland, helt riktigt, och går över i ett bredare ifrågasättande. 
Psykologiska och pedagogiska teorier diskuteras och ifrågasätts alltid, och ska så göra. Barnen är ju det viktigaste. Och det finns säkert mycket som behöver bli bättre, t.ex. när det gäller att stötta barn med särskilda behov. (Men hade de nödvändigtvis haft det bättre hemma?)

Det blir också lätt rundgång i kritiken när osäkra föräldrar som ställer frågor i artikeln blir till något lite negativt och orsaken ska vara att alla barn är i pedagogernas händer och tidigare generationers kunskap om barn försvinner eller inte värderas. Det är ju BRA att föräldrar frågar om råd!

Allt var inte bra förr, faktiskt….Mycket av vad som förr sades som självklarheter stämmer inte, inte enligt förnuftet och inte heller enligt pedagogisk forskning. (Och alla generationer har förresten alltid vetat bäst, så det så. 🙂)

Några spridda tankar på morgonkvisten bara…


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Magi-cat
2016-01-31 08:46
#4

#2 Det är ju dock horribelt att alla ska hålla på att slita ut sig.

Absolut! Kan bara hålla med.

Det är ändå långt ifrån alla som kan åka på alla de där thailandssemestrarna det står om i artikeln. Väldigt många får slita bara för att få det vardagliga att gå runt.


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Loris M
2016-01-31 09:11
#5

Visst finns det mycket som behöver bli bättre men även kunskapen om förskola (som det hetat sedan 1972) behöver nå ut till allmänheten och det som faktiskt görs. Så här skriver mamman i länken (#3):

"Att 90 – 95% av alla föräldrar i ett land lämnar in sina små ettåringar på dagis för att uppfostras av Pedagoger bär tecken av masspsykos. En pedagog är bara en person som gått några kurser på universitetet. De är inte experter på mitt barn. Framför allt älskar de inte mitt barn. De behandlar alla barn likadant och efter samma mall, baserat på sånt de läst i sina manualer."

Ganska orättvist och hårt uttryckt kan jag tycka. Pedagoger läser inte "några kurser" utan de läser ett trettiotal kurser under 3,5 år. Att vi skulle följa mall och behandla alla lika stämmer inte riktigt. Föräldrar är de som har kunskapen om just deras barn men vi har kunskapen om barn generellt. Vi kompletterar varandra. 

Sen är det också så att det är svårt att inte tycka om de barn vi har i barngrupperna. Många av barnen tillbringar mer tid med sina Pedagoger än med föräldrarna. Om det är bra eller inte kan förstås diskuteras, men Pedagoger är inte bara Pedagoger utan även människor med känslor och förmågan att skapa relationer till barnen, att få dem att känna sig omtyckta och speciella.

Magi-cat
2016-01-31 09:35
#6

#5 Ja, det var hemskt uttryckt! Masspsykos?!
Det är klart att ingen älskar ens barn på samma sätt som man gör själv, men jag tänker på "tambursituationen" som behandlades i en annan tråd och som det var ett inslag om på Rapport - och jag tänkte "herregud, hur orkar de" OCH att ha en pedagogisk inriktning på allt de gör - aldrig att de skulle orka det utan kärlek till barnen!

Och så tänker jag på alla barn som inte har det bra i hemmen, tänk om inte förskolan med alla kunniga, kärleksfulla Pedagoger fanns till för ALLA? 
För barnen med speciella behov finns också bra förutsättningar i förskolan, även om man alltid skulle önska mer resurser.

Jag vet inte vilka de är som uttalar sig men kanske de inte följt med riktigt? Eller har dåliga egna erfarenheter?

Och som du säger, Loris M, vad förskolan är och gör kanske behöver komma ut ännu mer till allmänheten?

Det är bra att det diskuteras, men jag förstår att det känns väldigt orättvist när det är fel och får utrymme. Det får liksom aldrig lika stort utrymme allt det där som händer hela tiden och som är BRA…


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Annons:
Loris M
2016-01-31 09:46
#7

#6 Exakt! Att skriva om hur förskolepedagoger använder vardagliga situationer (bl.a. i tamburen) till pedagogiska samtal, har inte samma nyhetsvärde som att skriva att förskolorna brister i tillsynen. 

Det här med barn i behov av särskilt stöd som du nämner är jätteviktigt. För dessa barn är det ovärderligt att gå på förskolan men även när det gäller barn som kommer från socialt utsatta miljöer och missförhållanden. Det är kanske dessa barn som har mest nytta av förskolan. Men även alla andra barn har en klar fördel av vistelsen (något som det finns mycket internationell forskning om) i förhållande till deras senare prestationer i skolan. Och så klart social utveckling.

vallhund
2016-02-01 17:38
#8

Jag hade blivit spritt språngande psykotisk om jag skulle ha tvingats vara hemma med mitt barn till det var 3 år, barnets psyke hade förmodligen tagit allvarlig skada. Barn behöver så mycket mer än bara sina föräldrar.

Hur mår kvinnorna, o männen för den delen, i länder där ingen utbyggd förskoleverksamhet finns? Där begreppet föräldraledighet inte finns?

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

Upp till toppen
Annons: