Annons:
Etikettövrigt
Läst 1463 ggr
vallhund
5/24/16, 8:06 PM

Så otroligt sorgligt att läsa

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

Annons:
[lillelull]
5/24/16, 8:19 PM
#1

Vad var det som gjorde dig så upprörd av inlägget?

Wony
5/24/16, 8:27 PM
#2

Jag tolkar det inlägg du hänvisar till som att denne menar att inte alla barn passar på förskola. Tycker personligen att det nästan är värre när människor envisas med att "jodå, alla barn passar i förskolan" när så inte är fallet. Men det är min åsikt.

cissi_1993
5/24/16, 8:28 PM
#3

har bara sett studier på att dagis/förskola ska vara bra för barn om grupperna inte är för stora. självklart kanske inte alla barn trivs och ajg kan tänka mej att det som i skolan finns för dålig utbildning när det kommer till barn med diagnoser men ett barn kan inte isoleras de mår dom inte bra av

Wony
5/24/16, 8:31 PM
#4

#3 Bara för att man inte går på förskola betyder det inte att man autmatiskt isoleras. Däremot kan det vara så att man behöver få kontakten med andra barn på annat håll än förskola, i former som passar en bättre. Jag är helt övertygad om att jag hade påverkats oerhört negativt av att vara på förskola som barn, och är även tacksam över att mina föräldrar inte satte mig i den. Jag behövde helt enkelt något annat än vad som erbjöds där. Jag var inte på något sätt isolerad.

cissi_1993
5/24/16, 8:37 PM
#5

nej självklart inte men jag tänker att det är svårt för föräldrarna att se till att barnen får träffa andra barn som dom kan lära sig att anpassa sig efter och sätta gränser mot tillräckligt ofta för att dom ska vara bekväm i detta när dom sen tvingas in i skolan som jag upplever som mycket dålig på att anpassa sig till individer.

men ska tillägga att jag inte har barn så är säkert inte medveten om alla alternativ som finns där ute.

91Marran
5/24/16, 10:53 PM
#6

#5 Jo på förskolan lär man sig att anpassa sig efter andra barn. Jag fick inte sätta några gränser för då vart jag ju elak. "Förskollärarna" tyckte inte att min låga rang tillät det. Övergrepp, konstant nedvärderad och nertryckt av mina "så trevliga kompisar"… Man lär sig att anpassa sig för att inte få lika mycket skit. Man lär sig att stänga in alla känslor och be om ursäkt för sitt beteende. Jag grät konstant i ett halvår när jag började. Städerskan sa till mamma "skönt att hon äntligen har slutat gråta/skrika". Personalen tyckte inte om att mamma fick reda på det. Hade hon fått det så hade hon kunnat vara med mera. Jag är glad att den ena fröken fick sparken några år efter att jag slutat. :-D När jag springer på henne nu som vuxen så blir jag rädd igen. Rädd för att hon ska ge sig på mig fysiskt. Psykiskt kan jag nog klara av nu som vuxen genom att ge igen och vara överjävlig. Instängd illska är perfekt vid nästa tillfälle. Förskolan har verkligen förstört min skolgång. Förskolan sänker självförtroendet för dem som har det svårt och höjer det för dem som är duktiga. Visst att jag var värdelös på förskolan. Jag kunde inte alla svaren, jag åt inte som en häst, jag tänkte för länge och gjorde fel när jag tänkte, jag hade motoriska problem, frånvaroattacker, svårt med koncentration, var osäker, var rädd, fick sociala problem… Men att bli tjatat på hur värderlös jag var varje dag, hjälpte inte ett dugg. Men vallhund kanske förespråkar den metoden? Jag lovar att jag kämpade till 100% varje dag. Inte för att ha kul utan för att överleva dagen någorlunda.

Mvh
Mig

Annons:
91Marran
5/24/16, 10:59 PM
#7

Vallhund Jag föddes med min bokstavsdiagnos. Jag kunde inte stänga av den på förskolan. Jag ville och försökte allt jag kunde men jag kunde tyvärr inte lyckas. Jag skuldbelägger inte mina föräldrar. Jag vet att om de hade vetat vad som föregicks på förskolan så hade de hjälpt mig. De hade sett till att jag hade mått bra. Mina föräldrar brydde sig om mig. Det gjorde inte Förskollärarna. Jo en som jag hade ett kort tag. Men jag minns henne inte. Bara fått det berättat. De hade löst min situation och Förskollärarna hade fått veta att de levde.

Mvh
Mig

91Marran
5/24/16, 11:25 PM
#8

Vallhund Jag kokar nästan över när sådana som du inte kan ta hänsyn till att andra kan må dåligt av saker. Att andra kan få Trauman från förskolan. Många mår bra i förskolan och det är bra :-), men nu är det 2016 och vi måste inse att alla inte gör det.

Mvh
Mig

Loris M
5/25/16, 8:43 AM
#9

91Marran,

Det är verkligen fruktansvärt beklagligt att du har så negativa upplevelser av förskolan. Så klart att alla Pedagoger inte är så underbara och duktiga men det som du beskriver är grova kränkningar och jag har väldigt svårt att relatera till det.

Jag har jobbat i många år som förskollärare och jag skulle påstå att förskolan är bra för de allra flesta barn. Det kanske finns barn som inte passar på förskolan, men jag har träffat väldigt få. Knappt några faktiskt. Med tanke på att 96% av alla barn i Sverige går i förskolan och att de flesta utvecklas till välfungerande människor, så kan vi inte påstå att förskolan förstör barn eller som du skriver i den länkade tråden, är fel plats för barnen att vara på. 

Jag vet att jag och mina kollegor har gjort stor skillnad för många barn som haft det jobbigt av olika anledningar. Så jag håller inte alls med dig när du skriver: "Förskolan sänker självförtroendet för dem som har det svårt och höjer det för dem som är duktiga." När jag tänker tillbaka på åren som jag jobbat känner jag mig trygg med att veta att många barn som haft det trassligt fått en god start tack vare att vi jobbat så hårt med dem och ibland även deras föräldrar. 

Det har blivit lite populärt på sista tiden att skuldbelägga föräldrar för att de har sina barn på förskolan och jag tror att det är det som Vallhund syftar på. Sådana kampanjer drivs oftast av psykologer och föräldrar som har råd att vara hemma. Men de allra flesta måste jobba för att kunna försörja sina barn och att välja förskolan är kanske inte ens ett val utan en nödvändighet.

91Marran
5/25/16, 10:18 AM
#10

Fast vart beskyller jag mina föräldrar för att de satt mig i förskolan? Och jag vet att jag inte är den enda som mått dåligt av förskolan. Men jag har sett och hört om många som utvecklats positivt i förskolan så förskolan är bra för många men inte precis alla. Jag är övertygad om att små barngrupper och seriösa och duktiga förskollärare som du, Loris M, hade gjort att fler passar in i förskolan. Näst intill de flesta. Jag hade nog fungerat avsevärt bättre om det var så där jag växte upp. Men nu var det inte så för mig tyvärr… Kan förstå att om man är duktig på sitt jobb, så kan det vara svårt att relatera.

Mvh
Mig

Loris M
5/25/16, 6:48 PM
#11

#10 Håller med där. Med små barngrupper och duktiga Pedagoger är det positivt. Med stora barngrupper, personalbrist, resursbrist m.m. blir det knappast bra för någon.  

Jag kan tänka mig att det var svårt för dig som barn att berätta hur du kände dig, men märkte inte dina föräldrar att du inte hade det bra?

91Marran
5/25/16, 7:56 PM
#12

Jo det gjorde dem till viss del. Det ledde till en utredning om en diagnos och mamma försökte "sätta press" på personalen att ändra sig, men det gick inte så bra tyvärr :-/

Mvh
Mig

Loris M
5/25/16, 8:02 PM
#13

#12 Okej, för jag vet att föräldrar har stor makt att påverka. Större än de inser. Ingen förskola vill ha dålig publicitet och det brukar vara effektivt att klaga och kräva ändringar. Det är därför jag undrar.

Annons:
cissi_1993
5/27/16, 5:45 PM
#14

91Marran hur skulle du ha velat haft det i förskolan för att du skulle må som bäst men endå vara förbrädd för livet i skolan?

denna fråga är inte menad som kritik utan bara för att jag är nyfiken då jag själv aldrig upplevt de du beskrev.

Upp till toppen
Annons: