Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (7) Senaste inläggen

Arbetslaget Arbetsmiljö Barns rättigheter, delaktighet och demokrati Bedömning och dokumentation Forskning Fritidshem Föräldrasamverkan Genus Hållbar utveckling IKT och digitalt lärande Info från admin Kvalitets- och utvecklingsarbete Ledning och organisation Lekar/undersökningar Lek och lärande Litteratur Matematik Naturvetenskap och teknik OT - Diverse Pedagogiska dilemman och svåra samtal Pedagogiska inriktningar Pedagogiska miljöer Samhällsdebatt Skapande och estetiska uttrycksformer Skola och förskoleklass Specialpedagogik Språk och flerspråkighet Styrdokument Tematiskt arbetssätt och projekt Tips och inspiration Traditioner och firande Undervisning i förskolan Utbildning och studier Utomhuspedagogik Värdegrundsfrågor Yrkesprofession Övrigt
Genus

"Men tjejen vågar ju!"

2017-08-05 12:30 #0 av: Loris M

"”Men tjejen vågar ju, då vågar väl du också.”

Det här är ett fenomen som jag har stött på med oroväckande jämna mellanrum under mina snart sju år som förälder till flickor.

Föräldrar till pojkar som tycker att deras avkomma borde vara åtminstone så orädd, stark och fysiskt framåt som en jämnårig flicka. Om en flicka kan gunga jättehögt så borde pojken våga gunga minst lika högt.

Föräldrar till pojkar blir ofta nervösa om deras pojkar inte vågar göra saker som flickor klarar. Inte för att de är dåliga människor som avsiktligt värnar en medeltid mansroll och odlar misogyni. Utan för att vi alla är en del av ett samhälle som förväntar sig att pojkar ska vara mer våghalsiga och starka än flickor. Och för att vi alla vill att våra barn ska hanka sig fram så väl som möjligt i det samhället.

Den här ryggmärgsreflexen avslöjar någonting lika sorgligt som sunkigt. Flickor ses som lite sämre än pojkar och pojkarna får lära sig att nedvärdera flickor samtidigt som de uppmuntras att leva upp till den traditionella pojkrollen – både av killkompisar och föräldrar.

Pojkrollen som är så oerhört trång. Pojkar gläntar diskret på dörren till buren och omgivningen stänger den. Vi borde applådera försiktighet. Det finns liksom ingen större brist på pojkar och män som tar risker, kör fort, och klättrar högt.

Vi måste skapa utrymme för pojkar som är rädda för saker, inte gillar att gunga jättehögt, älskar att lägga pärlplattor, är bästis med en tjej eller tycker att Frost är världens bästa film. Vi måste visa pojkarna att det finns tusen sätt att vara pojke på. Och vi måste omedelbart sluta med nedvärderingen av flickor."

https://manneforssberg.se/att-hetsa-pojkar-och-nedvardera-flickor/

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2017-08-05 12:51 #1 av: [NeferNefer]

Ja, det där är så otroligt tröttsamt ... Vilar huvudet i handenSluta begränsa barnen! Sluta tvinga dem att bete sig på onaturliga sätt. Låt dem vara sig själva i stället. Tummen upp

Jag tänker på alla flickor som i gymnastikgrupper lär sig att göra halsbrytande konster, är inte de oerhört modiga? Bara att hjula fyller mig med skräck, men de gör baklängesvolter som om det var en promenad på stranden! Hoppar över plintar!

Eller alla flickor som rider, som lär sig samspelet med hästen, lär sig hoppa över hinder - att sitta på en levande varelse som väger många gånger mer än en själv, och susa fram i hög fart, flyga över hinder, är inte det mod?

Alla flickor som spelar ishockey och annat "killigt", trotsar normerna och gör det de själva vill fast samhället säger att "men du kan ju inte ...", är inte det mod?

Alla pojkar som inte vill spela fotboll, som hellre vill dansa balett - och ser till att få göra det! Det är också mod.

Tyvärr krävs det ibland mod för att följa sitt eget hjärta och göra det en vill. Det borde få vara en självklarhet att få dansa balett eller spela ishockey om en nu vill det, oavsett om en är flicka eller pojke, och även om en inte är så väldigt modig.

"All tid måste förflyta i sin egen takt. Ibland dricker man kaffe. Ibland dricker man kaffe inte." (Mikael Niemi)

Anmäl
2017-08-05 12:55 #2 av: tlover

Min dotter är en sån som klättrar, hoppar, busar, springer, älskar bilar och traktorer osv

Nu har vi ju bara henne än så länge men jag hoppas att om vi får en bror till henne att han får vara som han är på samma sätt som vi låter vår dotter vara, även om han vill ha rosa klänningar och rita.

Här där vi bor har det då varit acceptabelt att vår dotter gillar bilar osv men det kanske är för att det är på landsbygden? Då kanske det är enklare för en tjej att gilla bilar än en kille att gilla dockor.

Vad vill du läsa om nästa månad? Rösta!


Anmäl
2017-08-05 13:00 #3 av: tlover

#1 Jag tror killar måste komma längre för att det ska bli acceptabelt, en tjej som spelar fotboll tex är det väl ingen som undrar något över (i Lycksele är till och med tjejlaget känt för att vara bättre än killaget) men en kille som rider är en annan femma.

Min lillasyster som går i samma årskull som Emil Eriksson (världsmästare många gånger om i beridet bågskytte) berättar tex att många tyckte att Emil var var fjollig som red, det var fram tills han blev världsmästare och då blev det helt plötsligt coolt.

Att det skulle vara dumt att fotbollstjejerna just spelar fotboll har jag inte hört något om däremot

Vad vill du läsa om nästa månad? Rösta!


Anmäl
2017-08-05 13:03 #4 av: tarantass

Ja, för sorgligt är det. Och "ryggmärgsreflex" är tyvärr ett nyckelord. (Samma sak med den status- och lönesänkning som brukar åtfölja kvinnliga inbrytningar i ett yrke eller liknande och det nerköp killar anses göra när de bryter in i något "kvinnligt",  som tlover tar upp.)

Ett nyckelord på ett något mer medvetet plan är att "vi alla vill att våra barn ska hanka sig fram så väl som möjligt i det samhället". Så gör alla andra, därför måste vi också göra så, och så vågar ingen ta första steget.

Vi behöver motstrategier mot det. Som både enskilda, personal, forskare, beslutsfattare med viss makt. (Och sedan behöver vi generalisera de strategierna oavsett vad det handlar om. Det är ju likadant med att vi betraktar miljöanpassning som uppoffringar, med högavlönades löner och bonusar och så vidare…)

Anmäl
2017-08-05 13:36 #5 av: tarantass

#2: jag skulle tro att det där med att tjejer "får" eller anses vilja göra "killsaker" mer än tvärtom är samma system som jag var inne på ovan.

En tjej som spelar fotboll går upp i status från "kvinnligt" till "manligt". Vi får väl se om även fotbollen nu sjunker i status allteftersom det blir mer etablerat. (Åtminstone har damfotbollen såpass stora statusproblem att en klubb, som hade bättre dam- än herrlag, fick lägga ner damlaget häromåret för att det inte drog nog med publik och reklam.)

Men att som kille, medan man formas som person och har fullt upp med att försöka avkoda och lära sig relatera till omgivningen, gå ner i status från "manligt" till "kvinnligt" är en helt annan sak. Det är inget för den som inte är riktigt tuff! Den mer ömtåliga måste "paradoxalt" nog nöja sig med "killsysslor" även om han vill något annat.

Sedan gäller väl även för döttrar att man vill att de ska klara sig så bra som möjligt i livet. Då kan man tycka det är bättre att "vara tuff som en man".

Fast hur det är på landet mot i stan är ju också en intressant fråga. Som jag har upplevt det kan det vara åt båda hållen, men i fråga om praktiska saker kan man nog ofta vara mer jordnära och chosefri på landet. Sådär väldigt generellt. Hur man sedan tänker mer "teoretiskt", det blir ju också en klass- och personlighetsfråga…

Anmäl
2017-08-05 17:16 #6 av: Thiah

Jag har ju en pojke som inte helt följer "normen". Han är känslig, blyg och med ett fult ord mesig. För oss har det varit viktigt att han får vara just så som han är. Vi uppmuntrar och finns där när han behöver en trygg famn.

Men, jag märker hur jag får bita mig i tungan för att inte hamna i stereotypa fällor. Man är ju själv uppvuxen på ett visst sätt...
Jag är glad över att jag är uppmärksam på de fällorna jag faller i så att jag kan ändra mig. Både jag och maken jobbar inom förskolan och han är fenomenal på att låta barnens personlighet vara det enda som styr.

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl